Det förekommer en hel del skador inom svensk handboll. I en pilotstudie var hälften av spelarna överbelastningsskadade redan innan säsongen ens kommit igång. En större kartläggning ska nu öka kunskapen om skadorna. Till hjälp finns spelarnas mobiltelefoner.
I slutet på sommaren 2014 genomförde vi en pilotstudie där spelarna från två svenska handbollsföreningar själva fick registrera sina handbollsrelaterade skador under en helg med intensiv träning. Av totalt 185 spelare, från 15 år till seniornivå, rapporterade 17 procent att de haft en akut skada de senaste sju dagarna.
Ytterligare 23 procent hade besvär av en tidigare akut skada som inträffat för mer än en vecka sedan. Dessutom rapporterade 46 procent av spelarna någon form av överbelastningsskada som besvärat dem den senaste veckan.
Fakta
Pilotstudiens resultat presenteras vid den första Skandinaviska kongressen i handbollsmedicin i Göteborg 17–18 december 2016. Kongressen hålls samtidigt som EM för damer spelas i Sverige.
Skador i skuldra, fot/underben och knän var de vanligaste överbelastningsskadorna och flera av spelarna angav skador i mer än en kroppsdel. Mängden skador var anmärkningsvärt hög med tanke på är att spelarna som genomförde registreringen deltog på ett träningsläger i syfte att starta upp säsongen.
Spelarna angav också att överbelastningsskadorna påverkar prestationen. Majoriteten av spelarna spelade och tränade med måttlig till stor smärta. Trots detta var det få som svarade att de minskar sin belastning i ordinarie träning och matchspel.
Ställer stora fysiska krav
En idrottare vill kunna träna och tävla. Det förutsätter dock att kroppen är hel och kan belastas fysiskt. Oavsett om det handlar om elitsatsning eller motionsidrott finns det alltid en risk att drabbas av en skada som påverkar idrottaren på olika sätt.
Fakta skador
Akut skada – Orsakas av en plötslig händelse. Exempelvis muskelsträckning, muskelbristning, stukning/vrickning av led, ett fall eller ett slag.
Överbelastningsskada – Besvär som uppkommit över tid och inte akut. Exempelvis smärta, värk, stelhet, instabilitetskänsla eller låsning.
Handboll är en lagidrott som ställer stora fysiska krav på den individuella spelaren eftersom spelarna utför många hopp, landningar, riktningsförändringar, passningar och skott. Därför gäller det att träna och utveckla goda allsidiga fysiska grundförutsättningar.
Spelet innehåller också kontaktsituationer med motspelare, vilket innebär en risk för skador. Även andra forskare har visat att det finns en hel del skador kopplade till handboll.1-5 Studierna är oftast utförda under mästerskap, men även nationella kartläggningar förekommer. Antalet skador som rapporteras in beror på hur strikt definition man använder. Om kravet är att en skada till exempel ska orsaka frånvaro från match eller träning kanske en del mindre skador inte kommer med vid inrapporteringen.
Dessutom rapporterade 46 procent av spelarna någon form av överbelastningsskada som besvärat dem den senaste veckan.
Antalet skador varierar också beroende på om det är ett medicinskt team som rapporterar in skadorna eller om det görs av spelarna själva. Medicinska team tenderar att underrapportera mängden skador jämfört med om idrottaren själv är rapportör.6 Inom norsk handbolls damelit visade en studie att 36 procent av spelarna hade en pågående axelsmärta. Ytterligare 22 procent rapporterade att de hade haft skulderbesvär.7 I en kandidatuppsats av Wedberg och Wernersson inom ämnet fysioterapi vid Göteborgs universitet angav 67 procent av svenska manliga elitspelare att de har, eller nyligen har haft, skulderbesvär.8
Ny stor kartläggning
I ett skadeförebyggande arbete behövs alltid en inledande kartläggning av skadornas omfattning. Sedan studeras orsakerna bakom skadorna innan riktade åtgärder kan formas och studeras. Först därefter kan man göra en ny kartläggning för att utvärdera om åtgärderna har haft effekt på antalet skador och dess påverkan på idrottaren.9
Vi är i planeringsstadiet och kommer inom kort kunna starta en större kartläggning av handbollsrelaterade skador inom svensk handboll. Det sker genom samverkan mellan avdelningen för fysioterapi vid Linköpings universitet och Svenska handbollförbundet.
Via hemsidan kan spelaren sedan se sin unika skadeprofil och belastningsgrad.
Skaderegistrering är av stor vikt för att ta reda på hur omfattande problemet är och för att få kunskap om hur det ser ut inom en specifik idrott. Ett verktyg för skaderegistrering har systematiskt utvecklats och anpassats för handboll. Det har testkörts för att säkerställa användarvänlighet och är testat i enlighet med vetenskapliga metoder. Verktyget finns nu som applikation till spelarnas mobiltelefoner. Appen för iPhone är klar och inom kort finns den även för Android. Inför kommande säsong kommer båda applikationerna kunna erbjudas för samverkan med intresserade föreningar, lag och individuella spelare.
Spelaren registrerar sig via hemsidan för AIM Control (Atheles Injury iMpact Control) och laddar ner appen kostnadsfritt via App Store. Inom kort finns den även tillgänglig på Google Play.
Hjälp till spelare och föreningar
Efter att spelaren har fått sina inloggningsuppgifter kan skaderegistreringen starta via appen. Spelarna kan välja att göra en regelbunden registrering veckovis av hur de mår i sin handbollskropp, eller använda verktyget vid ett visst tillfälle för att göra ett nedslag. En förening kan till exempel vid en viss tidpunkt på säsongen kartlägga hur många spelare som besväras av en skada och hur de skattar att skadan påverkar dem.
Självupplevd påverkan värderas utifrån möjligheten att delta i sin idrott, påverkan på idrottsprestationen samt genom att skatta graden av smärta. Spelaren får ange bland annat tränings- och matchmängd. Via hemsidan kan spelaren sedan se sin unika skadeprofil och belastningsgrad som de sedan kan jämföra med genomsnittet av AIM Controls övriga registrerare.
Vi ser fram emot att i större skala kunna kartlägga skador inom svensk handboll för att öka kunskapsunderlaget. Initiativet ger oss möjligheten att kartlägga antalet skador, vilka typer av skador som spelarna drabbas av och hur de självrapporterade skadorna påverkar handbollsspelaren.
Det finns även andra förväntade värden med skaderegistreringen. Vi hoppas att spelarna ska stanna upp och vara mer uppmärksamma på hur de mår i sina handbollskroppar. Om en handbollsspelare tidigt kan uppmärksamma besvär av en skada och hur den påverkar prestationen, bidrar det förhoppningsvis till att spelaren överväger medicinsk hjälp och vid behov prioriterar rehabilitering istället för att fortsätta med ordinarie träning och matchspel.
Obs!
Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning.se finns även en översikt av de studier CIF finansierar.
Referenser
- Bere, T. m.fl. Br J Sports Med. 2015. 49:1151-1156.
- Clarsen, B. m.fl. Br J Sports Med. 2013. 47:495-502.
- Engebretsen, L. m.fl. 2012. Br J Sports Med. 2013. 47:407-414.
- Langevoort, G. m.fl. Scand J Med Sci Sports. 2007. 17:400-407.
- Møller, M. m.fl. Br J Sports Med. 2012. 46:531-537.
- Bjorneboe, J. m.fl. Scand J Med Sci Sports. 2011. 21:713-720.
- Myklebust, G. m.fl. Scand J Med Sci Sports. 2013. 23:288-294.
- Wedberg, M. & Wernersson, S. Förekomst av axelsmärta bland handbollsspelare i Sverige – enkätundersökning av herrar i elitserien. Kandidatarbete Göteborgs Universitet HT. 2013.
- van Mechelen, W. m.fl. Sports Med. 1992. 14:82-99.