Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån
60
Delningar
Lägg i läslista
Folkhälsotrend / Hälsa

Stora förändringar i folkhälsan under de senaste 30 åren

2 dec 2020
Text: Elin Ekblom-Bak, docent i idrottsvetenskap och Björn Ekblom, professor emeritus, GIH

En stor grupp av arbetsföra svenskar har haft en negativ utveckling av såväl kondition, förekomst av övervikt och fetma samt mående och upplevd hälsa under de senaste 30 åren. Det visar flera studier som baserats på en unik databas med hälsoprofiler.

Många företag och organisationer erbjuder sina anställda olika former av hälsoundersökningar där deltagande är frivilligt och gratis. En populär sådan undersökning är Hälsoprofilbedömning som utvecklats av företaget Health Profile Institute (HPI).

Metoden består av ett frågeformulär om fysiska aktivitetsvanor, andra levnadsvanor och hälsoupplevelser, ett antal medicinska och fysiologiska mätningar såsom längd, vikt, bukomfång, viloblodtryck samt ett konditionstest på cykel för beräkning av maximal syreupptagning (VO2max).

Fakta: Hälsoprofilbedömning

Hälsoprofilbedömning är en tvärvetenskaplig metod som kombinerar internmedicin, fysiologi och beteendevetenskap. Metoden baseras på två vetenskapliga avhandlingar av Gunnar Andersson och Sture Malmgren (1, 2) och har sedan 1976 utvecklats vidare av företaget Health Profile Institute.

Det ska påpekas att detta Health Profile Institutes databas, trots sin storlek, inte är ett slumpmässigt och representativt urval av vuxen svensk befolkning. En enkel slutsats är ändå att fysiologisk och medicinsk status i vuxen svensk befolkning troligen inte är bättre än den som redovisas i våra publicerade artiklar. Samband mellan olika faktorer och utfall är mer allmängiltiga.

Idag finns det över 600 000 hälsoprofilbedömningar sparade i HPI:s databas. De första är från 1987 och det tillkommer ca 40 000 årligen. Ungefär 125 000 av deltagarna har genomfört två eller flera hälsoprofilbedömningar.

HPI har låtit forskare vid bland annat GIH analysera databasen som är unik i ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Med sin omfattning möjliggör den studier i olika undergrupper, något som andra mindre studier inte medger, men som är viktigt i epidemiologisk forskning.

När databasen har analyserat har forskarna även kopplat ihop den med information från svenska nationella register om eventuell sjukdom, sjukskrivning eller dödsfall. Hittills har 12 vetenskapliga artiklar baserade på data från databasen och nationella register publicerats (3-14).

Oroande utveckling

Studierna pekar sammantaget på att vi har haft, och möjligen fortfarande har, en negativ utveckling av såväl kondition, förekomst av övervikt och fetma samt mående och upplevd hälsa hos en stor grupp män och kvinnor i olika yrkesverksamma åldrar i den svenska befolkningen.

Tidigare redogörelser av trender av samma slag har inte varit tillgängliga, vare sig nationellt eller internationellt. De övergripande trenderna, med en extra uttalad, oroande utveckling i olika undergrupper såsom yngre åldrar, lägre utbildning samt viss geografisk skillnad, bör ge en akut signal för motverkande insatser.

Studierna visar på betydelsen på hälsan i stort av både konditionsnivån per se och att bibehålla och förbättra konditionen i vuxenlivet för i stort sett alla (oavsett kön, ålder och kända riskfaktorer för ohälsa).

En av få positiva trender som framkommer i studierna är att aktiv arbetspendling ökat jämfört med för 20 år sedan. Trenden är mycket möjligt ett kvitto på de insatser som gjorts för att förbättra den fysiska miljön och möjligheterna till aktiv arbetspendling, men kan också kopplas till en utveckling där fler ser möjligheten till vardaglig fysisk aktivitet i annat än traditionell strukturerad och planerad träning.

Nationell strategi behövs

Betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet, en god kondition och minskat stillasittande för hälsa och minskad sjukdomsrisk måste nu tas på allvar av beslutsfattare med mandat att göra skillnad i samhället. Inte minst i dagens pandemitider, där högt blodtryck, övervikt/fetma och kronisk sjukdom, alla har en tydlig koppling till fysisk aktivitetsnivå och är starka riskfaktorer för mer allvarligt insjuknande i COVID-19.

Högt blodtryck, övervikt/fetma och kronisk sjukdom har alla en tydlig koppling till fysisk aktivitetsnivå

En av de centrala faktorerna till att vi inte nått längre i arbetet mot ohälsosamma levnadsvanor – såväl fysisk inaktivitet och stillasittande som ohälsosamma matvanor – är bristen på en övergripande nationell strategi och samordning.

Likt införandet av varm och gratis skolmat till alla grundskoleelever på initiativ av först riksdagen i mitten av 1900-talet, och sedermera i skollagen 1997, så behöver krafttag komma uppifrån för att etablera en beständig strategi för att främja hälsosamma levnadsvanor brett i den svenska befolkningen. Och detta behöver ske över och oberoende av olika politiska block.

Ett första steg till detta togs då regeringen 2020 beslutade att utse en nationell samordnare för att främja fysisk aktivitet i den svenska befolkningen. Efter några turer landade uppdraget på GIH:s nuvarande rektor Per Nilsson att leda en kommitté för detta.

Då svenska forskare bedriver framstående forskning på hur detta bäst skulle kunna sjösättas och utredare länge stått redo med en handlingsplan för både fysisk aktivitet och matvanor, kan man bara hoppas att det generar något mer kraftfullt än vad tidigare genomförts, såväl för vår generation, och för våra barns och kommande generationers.

 



Nedan presenteras resultaten i några av de nämnda studierna mer ingående.

Fysisk aktivitet i ungdomen – viktig för fysisk aktivitet och hälsa senare i livet (3)

I frågeformuläret rapporterade deltagarna fysisk aktivitet i ungdomen (innan 20 år), vilket innebar huruvida man deltog i skolgymnastiken eller inte samt hur många gånger i veckan man dessutom deltog i fysiska aktivitet/träning på fritiden (1-2, 3-5 eller ≥ 6 gånger).

Kvinnor som inte deltog i skolgymnastiken i unga år tränade i lägre utsträckning, hade en lägre VO2max, en sämre upplevd hälsa, mer övervikt och högre blodtryck i vuxen ålder, jämfört med de som deltog i skolgymnastiken.

Män vid samma jämförelse hade sämre upplevd hälsa och mer övervikt. Detta gällde även om man tog hänsyn till faktorer såsom stress, kostvanor, rökning, alkoholvanor, civiltillstånd och utbildningsnivå i vuxenlivet.

Vad gällde samband med aktivitet utanför skoltiden, så innebar fler tillfällen i veckan ett stegvist mer fördelaktigt samband med alla studerade utfall i vuxenlivet. Intressant var att många av dessa samband kvarstod även hos de äldsta deltagarna, upp till 70 års ålder.

Försämringar i hälsa mellan 1995 och 2017 (4, 5, 6, 9)

Kondition (4)

En god maximal syreupptagningsförmåga – kondition – är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv. Studier av databasen visade en kraftig nedgång i kondition mellan 1995 och 2017. Totalt hade den studerade gruppen (350.000 personer) försämrat sin kondition med nära 11 procent och andelen personer med hälsovådligt låg kondition (<32 ml·min-1·kg-1) hade nästan fördubblats.

Försämringen i kondition var mer uttalad bland män, yngre åldrar, de med låg utbildning samt boende i landsbygdslän. Läs mer om studien i tidigare publicerad artikel på Idrottsforskning.se.

Förändring i kondition och risk för högt blodtryck (9)

Resultaten visade att de deltagare som hade minskat sin kondition mellan testerna hade upp till 25 procent högre risk för högt blodtryck vid uppföljningen jämfört med de som bibehöll sin kondition. De som däremot hade ökat sin kondition hade 11 procent lägre risk jämfört med de som bibehöll sin kondition. Dessa samband gällde oavsett kön, åldersgrupp, BMI och konditionsnivå vid första testet.

Studien inkluderade även analyser där man även tog hänsyn till hur andra kända riskfaktorer för högt blodtryck förändrades mellan de två testerna. Hade deltagarna gått upp i vikt, börjat stressat mer, röka eller äta sämre så var risken högre för att utveckla högt blodtryck. Dock, för de personer med samma hälsorisker, men som samtidigt lyckats bibehålla eller öka sin kondition, var risken betydligt lägre jämfört med de som istället minskat sin kondition.

Övervikt och fetma (5)

Mellan 1995 till 2017 ökade genomsnittliga BMI från 25,1 till 26,2 kg m-2, motsvarande 5,6 kg, i den studerade gruppen. Förekomst av övervikt (BMI ≥25 kg m-2) ökade från 44 procent till 54 procent, fetma (BMI ≥30 kg m-2) från 9 procent till 17 procent och svår fetma (BMI ≥35 kg.m2) från 1,6 procent till 4,2 procent. Ökningen var i stort densamma mellan könen och de olika åldersgrupperna. Vid slutet av undersökningsperioden (år 2016-2017) var övervikt dock högre bland män jämfört med kvinnor.

Viktökningen var kraftigare bland de personer med låg utbildning jämfört med de med högre utbildning samt boende i landsbygdslän jämfört med storstadslän. Det var även tydliga skillnader mellan lågutbildade och högutbildade för övervikt (62 procent respektive 42 procent) men också för fetma (33 procent respektive 10 procent).

Upplevd hälsa, stress och olika symptom (6)

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat signifikant mellan åren 2000 och 2016 i den studerade gruppen, medan upplevd arbetsstress har minskat. Hos kvinnor och yngre hade även upplevd ensamhet ökat mer än hos män och äldre.

Hos individer med låg utbildning var ökningen i upplevda sömnproblem större än hos de med hög utbildning. Därtill, när alla undersökta variabler lades ihop till ett sammanlagt så kallat ”riskscore”, så visade resultaten att risken att uppleva tre eller fler ohälsosamma faktorer hade ökat. Detta sågs framför allt hos unga och individer med låg utbildning. Kvinnor upplevde fler ohälsosamma faktorer än män.

Aktiv arbetspendling ökar (7)

Aktiv arbetspendling är en enkel tillgänglig form av vardaglig fysisk aktivitet och kan vara viktig i en annars vanligen tidspressad vardag där många rör sig lite. Glädjande nog visade resultaten i studien en minskning av passiv arbetspendling (bil eller kommunalt) mellan 1998 och 2015 (från 64 procent till 56 procent) och en samtidig ökning av framförallt de som pendlade aktivt minst 20 min per dag (från 12 procent till 19 procent).

Resultaten i studien visade vidare att andelen fysiskt aktiva pendlare ökade oavsett kön, ålder, utbildningsnivå, träningsvanor, kondition och BMI. En intressant förändring var dock att vid studiens första fem år var det mer vanligt att en person med ett fysiskt aktivt arbete cyklade eller gick till arbetet, medan under de senare åren var det mer vanligt att de med stillasittande arbeten var aktiva arbetspendlare.

I en kompletterande studie undersöktes betydelsen av aktiv arbetspendling för risken att drabbas av en förstagångs hjärt-kärlsjukdom samt död alla orsaker. Resultaten visade att risken var signifikant lägre bland de som uppgav den lägsta dosen av aktiv arbetspendling (5-19 minuter per dag) men även för de med högre dos av arbetspendling (≥ 20 min/dag). Risken minskade med 11 procent respektive 9 procent jämfört med passiva pendlare.

Störst riskminskning hade de med redan hög generell risk för hjärt-kärlsjukdom; män, medelålders, personer med stillasittande arbeten och de som inte tränade regelbundet, samt de med övervikt eller fetma och låg kondition.

Stillasittande och psykisk ohälsa (10-12)

I två studier undersöktes hur stillasittande samvarierade med psykisk ohälsa. Den första studien visade att mycket stillasittande på fritiden samvarierade med en nästan tre gånger högre sannolikhet att uppleva depressions- och ångestsymtom, även efter att man tagit hänsyn till andra faktorer såsom utbildningsnivå, rökvanor, BMI och motionsvanor.

I den andra studien visades det sig att deltagare som gjorde frekventa avbrott i sitt stillasittande på fritiden hade en halverad risk att ofta uppleva depression och ångestsymtom, jämfört med de som aldrig gjorde avbrott i stillasittandet. Sambandet var starkast hos dem som satt mest. Viktigt att påpeka var att detta var tvärsnittsstudier, där bara sambandet, och inte riktningen på sambandet, kan studeras.

Intressant nog innebar mycket stillasittande på arbetet inte samma starka samband. Att det skiljer mellan stillasittande på fritiden och på arbetet ligger i linje med enstaka tidigare studier. Där har man funnit en högre risk för depression vid mycket “mentalt passivt” sittande, såsom slösurfande på mobilen och tv-tittande som är mer vanligt på fritiden, men en mindre risk för mer “mentalt aktivt” sittande, som att utföra arbetsuppgifter, lösa korsord eller sudoku.

Skillnad i ohälsofaktorer mellan olika yrkesgrupper (14)

I studie från november 2020, visades att förekomsten av ohälsofaktorer såsom låg kondition, högt blodtryck och daglig rökning varierade mellan ett stort antal yrkesgrupper.

Omsorgsyrken (främst representerade av undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare) samt Transport- och maskinföraryrken (främst representerade av lastbils- och bussförare) hade högst risk för samlad ohälsa (tre eller fler ohälsofaktorer), medan yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik hade den lägst risk för samlad ohälsa.

Vid sidan av de mer förväntade skillnaderna mellan yrkesgrupper med respektive utan högskoleutbildning, så sågs även skillnader inom dessa grupper. Exempelvis så hade yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning (främst representerade av yrkesgruppen grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare) en högre samlad ohälsa än yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik (främst representerade av ingenjörer) samt hälso- och sjukvård (främst representerade av sjuksköterskor och läkare)

Referenser

1. Andersson G. The importance of exercise for sick leave and percieved health.: Linköping University; 1987.
2. Malmgren S. A health information campaign and Health Profile Assessment as revelatory communication.: Linköping University; 1987.
3. Ekblom-Bak E, Ekblom O, Andersson G, Wallin P, Ekblom B. Physical Education and Leisure-Time Physical Activity in Youth Are Both Important for Adulthood Activity, Physical Performance, and Health. J Phys Act Health. 2018:1-10.
4. Ekblom-Bak E, Ekblom O, Andersson G, Wallin P, Soderling J, Hemmingsson E, et al. Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017. Scand J Med Sci Sports. 2019;29(2):232-9.
5. Hemmingsson E, Ekblom O, Kallings LV, Andersson G, Wallin P, Soderling J, et al. Prevalence and time trends of overweight, obesity and severe obesity in 447,925 Swedish adults, 1995-2017. Scand J Public Health. 2020:1403494820914802.
6. Blom V, Kallings LV, Ekblom B, Wallin P, Andersson G, Hemmingsson E, et al. Self-Reported General Health, Overall and Work-Related Stress, Loneliness, and Sleeping Problems in 335,625 Swedish Adults from 2000 to 2016. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(2).
7. Eriksson JS, Ekblom B, Kallings LV, Hemmingsson E, Andersson G, Wallin P, et al. Active commuting in Swedish workers between 1998 and 2015-Trends, characteristics, and cardiovascular disease risk. Scand J Med Sci Sports. 2020;30(2):370-9.
8. Ekblom-Bak E, Ekblom B, Soderling J, Borjesson M, Blom V, Kallings LV, et al. Sex- and age-specific associations between cardiorespiratory fitness, CVD morbidity and all-cause mortality in 266.109 adults. Prev Med. 2019;127:105799.
9. Holmlund T, Ekblom B, Borjesson M, Andersson G, Wallin P, Ekblom-Bak E. Association between change in cardiorespiratory fitness and incident hypertension in Swedish adults. Eur J Prev Cardiol. 2020:2047487320942997.
10. Hallgren M, Kandola A, Stubbs B, Nguyen T, Wallin P, Andersson G, et al. Associations of exercise frequency and cardiorespiratory fitness with symptoms of depression and anxiety – a cross-sectional study of 36,595 adults. Mental Health and Physical Activity. 2020.
11. Hallgren M, Nguyen TT, Owen N, Vancampfort D, Dunstan DW, Wallin P, et al. Associations of sedentary behavior in leisure and occupational contexts with symptoms of depression and anxiety. Prev Med. 2020;133:106021.
12. Hallgren M, Nguyen TT, Owen N, Vancampfort D, Smith L, Dunstan DW, et al. Associations of interruptions to leisure-time sedentary behaviour with symptoms of depression and anxiety. Transl Psychiatry. 2020;10(1):128.
13. Ekblom-Bak E, Stenling A, Salier Eriksson J, Hemmingsson E, Kallings LV, Andersson G, et al. Latent profile analysis patterns of exercise, sitting and fitness in adults – Associations with metabolic risk factors, perceived health, and perceived symptoms. PLoS One. 2020;15(4):e0232210.
14. Vaisanen D, Kallings LV, Andersson G, Wallin P, Hemmingsson E, Ekblom-Bak E. Lifestyle-associated health risk indicators across a wide range of occupational groups: a cross-sectional analysis in 72,855 workers. BMC Public Health. 2020;20(1):1656.

Forskare

Björn Ekblom
professor emeritus
Gymnastik- och idrottshögskolan
Elin Ekblom-Bak
docent, idrottsvetenskap
Gymnastik- och idrottshögskolan

Kommentarsfunktionen är stängd på denna artikel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se