Menstruationsstörningar är betydligt vanligare hos elitidrottande elever på riksidrottsgymnasier än bland ungdomar i allmänhet. Mörkertalet kan vara stort eftersom p-piller kan dölja menstruationsbortfall. Bland de tjejer som inte använde p-piller upplevde var tredje någon form av störning, visar studie.
Att fysisk träning har många positiva hälsoeffekter är välkänt. Sedan 1990-talet är det även känt att hård fysisk träning i kombination med för lågt energiintag kan leda till menstruationsstörningar hos kvinnor.
Detta hälsoproblem kallas den kvinnliga idrottstriaden. Triaden definieras som ett samband mellan för lågt energiintag i förhållande till träningsmängd, menstruationsrubbning och benskörhet.1 Det kan leda till allvarliga konsekvenser, framför allt om en ung idrottare drabbas.
Under puberteten utvecklas skelettet som mest och ungefär hälften av den maximala benmassan byggs upp under ungdomsåren.2 Om det inte sker ökar risken att drabbas av benskörhet senare i livet, vilket kan leda till en ökad risk för frakturer. Även på kort sikt kan triaden leda till fler skador och nedsatt prestationsförmåga. Trots detta är det få studier som har kartlagt menstruationsdebuten och menstruationsstörningar hos unga idrottande kvinnor.
Försenad menstruationsdebut
I den stora KAISP-studien har vi undersökt närmare 300 unga elitaktiva kvinnor mellan 16 och 19 år på Sveriges riksidrottsgymnasier. Resultaten visade att fyra procent av idrottarna ännu inte hade fått sin menstruationsdebut, så kallad menarche. Kvinnor som inte fått menarche innan 16 år ålder bör remitteras till gynekolog för utredning av den underliggande orsaken.
Fakta om studien
KASIP-studien är ett projekt vid Karolinska Institutet i samarbete med Riksidrottsförbundet för att förebygga skador hos elever på Sveriges riksidrottsgymnasier. Studien bygger på webbenkätsvar från ca 600 pojkar och flickor 16-19 år. Den här artikeln refererar till en delstudie av 298 flickor.
Projektets syfte är att öka kunskapen om hälsa, fysisk funktion (t.ex. allmänt välbefinnande, stress, sömn, kostvanor), skador och riskfaktorer för skador.
Representerade idrotter: alpin skidåkning, amerikansk fotboll, bowling, brottning, cykling, freestyle, friidrott, golf, handboll, längdskidåkning, orientering, triathlon och vattenskidåkning.
Projektets fullständiga namn är Karolinska Athlete Screening Injury Prevention.
Undervikt, hård träning och stress är några vanliga orsaker till försenad menstruationsdebut, men den kan även bero på andra funktionsstörningar.3-5 De fåtal elever som inte fått sin menarche hade ett lägre BMI (Body Mass Index) jämfört med övriga idrottselever. Majoriteten utövade någon typ av konditionsidrott.
Det har länge debatterats om sen menstruationsdebut beror på genetiska faktorer eller om det är relaterat till hård träning tillsammans med lågt energiintag. Senare studier har kunnat visa att hård träning har betydelse.5-7
P-piller ger falsk trygghet
Det är fortfarande inte helt känt om eller hur p-piller påverkar idrottsprestationen. Trots detta använder ungefär 33 procent av de kvinnliga idrottarna på riksidrottsgymnasierna p-piller. Siffran är ändå lägre jämfört med samtliga svenska ungdomar mellan 14 och 19 år, där ungefär 42 procent använder p-piller.8
Hos idrottare finns en oro för att p-piller leder till viktuppgång, vilket kan förklara den lägre siffran. Den oron verkar dock vara obefogad. Resultaten i vår studie visar att BMI inte skiljde sig mellan gruppen som använde p-piller och de som inte gjorde det. Konditionsidrottarna använde p-piller i lägre utsträckning jämfört med övriga idrotter. Detta skulle kunna förklaras med en större oro för viktuppgång i den gruppen.
Viktnedgång som leder till menstruationsstörning kan till en början vara prestationshöjande. I förlängningen kommer det dock att leda till skador och prestationsförsämring.
P-pillerkartan består oftast av 21 dagar med aktiva piller och 7 dagar med sockerpiller, alternativt en uppehållsperiod. Under denna period uppstår en bortfallsblödning, som inte kan jämföras med en normal menstruationsblödning. En normal blödning styrs av kroppens egna hormoner som varierar under menstruationscykeln. Mellan menstruationerna byggs livmoderslemhinnan upp för att möjliggöra för ett ägg att fästa. Livmoderslemhinnan stöts bort om kvinnan inte blivit gravid under nästa menstruation, för att åter byggas upp igen.
Forskare i projektet:
- Annette Heijne – docent, leg. fysioterapeut, Karolinska Institutet
- Anna Frohm – med dr, leg. fysioterapeut, Riksidrottsförbundet
- Frida Flodström – MSc, leg. fysioterapeut, RF:s Idrottsmedicinska klinik Bosön
- Philip von Rosen – MSc, doktorand, leg. fysioterapeut, Karolinska Institutet
Kvinnor som använder p-piller har konstant låga hormonnivåer och bygger därför inte upp livmoderslemhinnan. Under uppehållsfasen på p-pillerkartan mjukas slemhinnan upp en aning och möjliggör en blödning som oftast är mycket mindre och inte går att jämställa med en normal menstruation.
Med tanke på att den kvinnliga idrottstriaden kan orsaka oregelbunden menstruation kan användandet av p-piller leda till en falsk trygghet, eftersom menstruationen ofta betraktas som ett tecken på att kroppen är i hormonell balans.9 För kvinnor som använder p-piller bör man därför uppmärksamma andra tecken på för lågt energiintag i kombination med för hård träning, till exempel viktnedgång eller tecken på förändrat ätbeteende.
Många har menstruationsstörning
När de kvinnor som använde p-piller räknades bort fanns 189 elitaktiva kvinnor kvar i vår studie. Av dem hade ungefär 32 procent någon form av menstruationsstörning, det vill säga att de inte hade fått sin första menstruation eller den var sparsam eller oregelbunden. Siffran stämmer väl överens med andra studier på elitidrottande ungdomar, som visat en förekomst på mellan 18 till 54 procent.10-13
Tidigare studier har visat att menstruationsstörning är vanligast inom konditionsidrotter och estetiska idrotter där kroppsvikten har betydelse för prestationen. Detta bekräftades i vår studie.
Den stora spridningen i resultaten beror troligen på att man har studerat olika idrotter och definierat menstruationsstörning olika. Det kan även vara svårt att studera menstruationsstörning hos ungdomar. Under de första två åren efter menstruationsdebuten kan menstruationscykeln vara oregelbunden, vilket är helt normalt. Med denna bakgrund bör siffran bland idrottare jämföras med samtliga ungdomar i samma ålder där förekomsten rapporterats vara 3-8 procent.
Tidigare studier har visat att menstruationsstörning är vanligast inom konditionsidrotter och estetiska idrotter där kroppsvikten har betydelse för prestationen.1 Detta bekräftades i vår studie.
Okunskap om konsekvenserna
Menstruationsstörning betraktas av många tränare och aktiva som ett normalt resultat av hård träning. Det tyder på en stor okunskap kring vilka konsekvenser menstruationsstörning kan få på såväl kort som lång sikt. Detta är speciellt allvarligt under ungdomsåren då skelettet normalt ska byggas upp och stärkas maximalt.
Många aktiva vittnar dessutom om att de inte pratar om menstruationscykeln med sin tränare. Utbildning av tränare, aktiva och föräldrar, men även av medicinsk personal, är nyckeln för att komma till rätta med problemet.
Viktnedgång som leder till menstruationsstörning kan till en början vara prestationshöjande. I förlängningen kommer det dock att leda till skador och prestationsförsämring. Speciellt inom ungdomsidrotten vilar ett stort ansvar hos tränare, skola och föräldrar.
Vi vill liksom Anna Melin, författaren av artikeln Energibrist stort hälsoproblem hos kvinnoeliten, uppmana till att följa internationella riktlinjer på området9. Forskare i Danmark, Norge och Sverige har även tagit fram rekommendationer till idrottsorganisationer för att förebygga och upptäcka energibrist hos idrottare.
