Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån

4699
Delningar
Lägg i läslista
Folkhälsa / Hälsa & Medicin

Stor försämring av svenskars kondition

20 Nov 2018
Text: Elin Ekblom-Bak, högskolelektor i idrottsvetenskap, GIH

En ny studie visar alarmerande resultat om folkhälsan. Närmare hälften av 350 000 undersökta svenskar har så dålig kondition att sjukdomsrisken är kraftigt ökad.

En god maximal syreupptagningsförmåga (kondition) är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv, och bestäms framförallt av regelbunden fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet.

Tidigare studier av förändrad konditionsnivå är framförallt gjorda på unga, manliga rekryter eller mindre grupper av den totala populationen. Dessa studier visar på en generell nedgång i kondition som till stor del förklaras av en samtida viktuppgång.

Analyser av hur konditionen förändrats bland kvinnor, i olika åldrar och i olika socioekonomiska grupper i samhället de senaste årtiondena, saknas.

Unik studie av kondition från 1995 till 2017

Med hjälp av en unik databas från HPI Health Profile Institute med över 350 000 svenska män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen (18-74 år) har vi ingående kunnat studera förändringen av kondition mellan åren 1995 och 2017. 

Läs hela studien

Den vetenskapliga artikeln “Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017” inklusive samtliga referenser finns fritt tillgänglig på Scandinavian Journal of Medicine Science in Sports.

 

Studiedeltagarna har under perioden genomfört en hälsoprofilbedömning som erbjudits av sin arbetsgivare, vilken bland annat innehållit en enkät kring livsstil och levnadsvanor, ett individuellt samtal, samt Åstrands submaximala cykeltest för att beräkna konditionen.

Studien visar på en kraftig nedgång i kondition mellan 1995 och 2017 och en nästintill fördubbling av andelen personer med hälsovådligt låg kondition.

I hela studiepopulationen försämrades den absoluta syreupptagningen under perioden med 6,7 procent samt den relativa syreupptagningen med 10,8 procent.

Andel personer med en låg kondition (<32 ml·min-1·kg-1), som i tidigare studier kopplats till kraftigt ökad sjukdomsrisk, ökade från 27 procent till 46 procent under studietiden.

Studien visar på en kraftig nedgång i kondition och en nästintill fördubbling av andelen personer med hälsovådligt låg kondition.

Störst försämring hos män

När vi jämförde förändring av relativ kondition mellan olika subgrupper, visade det sig att nedgången var signifikant kraftigare för:

– män jämfört med kvinnor (-12,4 procent vs. -9,4 procent),
– yngre jämfört med äldre åldersgrupper (18-34 år -9,2 procent vs. 50-74 år -6,1 procent),
– lågutbildade jämfört med högutbildade (högst grundskola -12,8 procent vs universitetsutbildning -7,0 procent)
– samt de som bodde i landsbygdslän jämfört med storstadslän (-10,5 procent vs -7,8 procent).

I studien kunde vi konstatera att ungefär en tredjedel av försämringen i kondition i hela studiepopulationen berodde på en samtidig generell viktuppgång. Men den största delen av försämringen berodde alltså på en faktisk nedgång i aerob kapacitet, förmodligen kopplad till minskad fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet för att bibehålla/påverka konditionen.

Insatser och förebyggande arbete behövs

Resultaten är alarmerande och bekräftar den utbredda uppfattningen att vi idag rör oss mindre än tidigare. Insatser måste sättas in för att bryta denna nedgående trend, speciellt i de grupper där nedgången är som störst. Förebyggande hälsoarbete såväl inom som utanför hälso- och sjukvårdens ram för att öka den fysiska aktivitetsnivån är centralt. Individanpassat stöd med vägledning och motivationsstöd är en metod som har vetenskapligt stöd att fungera.

Figur 1. Förändring i beräknad relativ maximal syreupptagning för män (blå linje) och kvinnor (gul linje) i hela studiepopulationen mellan åren 1995 och 2017. Gråa staplar visar andelen personer med låg kondition (<32 ml•min-1•kg-1).

Tyvärr finns i dagsläget ingen nationell strategi för att praktiskt arbeta med detta. Några enstaka initiativ finns dock. På Gymnastik- och idrottshögskolan startades för några år sedan en Friskvårdslotsmottagning, dit personer som fått “Fysisk aktivitet på Recept” kan bli hänvisade för att få detta stöd. (Läs mer på www.gih.se/lotsmottagningen).

Men mycket mer behövs, och en samlad satsning från högsta nivå i samhället skulle vara av väldigt stor betydelse för att få till en bestående förändring.

Forskare

Elin Ekblom-Bak

Doktor i medicinsk vetenskap
Gymnastik- och idrottshögskolan

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se