Min läslista

Din läslista är tom.

44
Delningar
Lägg i läslista
Hjärnskakningar / Idrottsskador

Unik forskning visar bestående skador på hjärnan

1 Feb 2022
Text: Anna Gard, Yelverton Tegner och Niklas Marklund

En hjärnskakning har länge påståtts vara en övergående störning av hjärnans funktioner, utan synbara skador i hjärnan. Det stämmer dock inte. I våra studier har vi med hjälp av en förfinad och högupplöst magnetkameraundersökning kunnat påvisa små utspridda skador i hjärnan hos idrottare med långvariga besvär efter hjärnskakningar. Metoden kan hjälpa till att identifiera de idrottare som har hög risk att utveckla långvariga besvär och vilkas idrottskarriär kanske bör avslutas av hälsoskäl.

Problemen med hjärnskakningar har länge funnits inom idrotten. Redan år 1905 dog 18 amerikanska fotbollsspelare, och president Roosevelt var drivande i att ändra flera regler för att minska riskerna för skador inom sporten. Tack vare dessa ändringar kunde sporten leva vidare. Det var också under tidigt 1900-tal välkänt att boxare kunde drabbas av en demensliknande åkomma, som då kallades Punch Drunk Syndrome (1). Det är den första beskrivningen av det följdtillstånd som kan drabba idrottare med många hjärnskakningar.

Andra populära artiklar:

Idag vet vi att det inte bara är amerikanska fotbollsspelare och boxare som drabbas av hjärnskakning och dess följdtillstånd, utan även idrottare inom till exempel ishockey, handboll, fotboll och ridsport. Ja, egentligen kan alla idrottare inom sporter med fysisk kontakt med andra spelare eller föremål drabbas av hjärnskakning.

Hjärntrappan hjälper

När exempelvis en ishockeyspelare tacklas in i sargen och får en smäll mot huvudet eller kroppen, förs en kraft vidare till hjärnan som då roterar innanför skallbenet. Detta leder till en störning av hjärnans funktioner och hjärnvävnaden kan skadas. Idrottaren kan bli medvetslös, bli illamående, få försämrad balans och kräkas. Det är viktigt att idrottaren direkt avslutar matchen eller träningen om en hjärnskakning konstateras, och enbart misstanke om hjärnskakning räcker.

Kylbehandling ger snabbare återhämtning

I dagsläget finns det inte många alternativ till hjärntrappan för att snabba på hjärnans återhämtning och återgång till idrotten. Vår forskargrupp gör pågående studier av kylning av hjärnan och halsens kärl för att se om det kan påskynda återhämtning efter hjärnskakning.

Under idrott är kroppen varmare än normalt, likaså hjärnan, och det har visat sig att de skadorna som uppstår i hjärnan efter hjärnskakning kan förvärras av en högre kroppstemperatur. Om hjärntemperaturen snabbt sänks till normala nivåer, så torde detta kunna minska följdskadorna.

I två studier har vi testat denna kylmetod på professionella ishockeyspelare som drabbats av hjärnskakning. Direkt efter skadan placerades en kylhjälm på spelarens huvud och nacke, där kylbehandling pågick under minst 45 minuter.

Vi har i dessa studier kunnat påvisa att de spelare som fått kylbehandling återhämtat sig snabbare än de som endast följt hjärntrappan, 9 jämfört med 12 dagar till återgång till fullt matchspel, och att det var färre av de kylda spelarna som hade ihållande besvär (2, 3).

Vi såg inga negativa följder av behandlingen, och alla idrottare uppgav att de skulle välja behandlingen igen, om möjlighet fanns. Kylning verkar vara en lovande behandling att använda direkt efter hjärnskakning, för att minska risken för utdragna besvär.

Dessa tidiga besvär brukar gå över på någon dag till några veckor. Även om idrottaren ibland återhämtar sig snabbt, är det viktigt att man under första veckan är extra försiktig och inte utövar sin sport som vanligt. Efter en hjärnskakning ska idrottaren ha hjärnvila i ett till högst två dygn, och därefter påbörja en successiv återgång till idrotten enligt den så kallade hjärntrappan. Hjärnvila innebär att man försöka begränsa intrycken till hjärnan för att den inte ska belastas, alltså inte sitta framför datorn, kolla på mobilen, gå till skolan eller till arbetet, och absolut inte idrotta.

Idrottaren behöver följa denna strategi för återgång till spel, då konsekvenserna kan bli stora om den inte efterföljs. Anledningen är att under den första tiden efter hjärnskakning är hjärnan mycket känslig för nya skador, och en ny skada under den känsliga perioden kan leda till kraftigt förvärrade symptom med ökad risk för att besvären kan bli ihållande.

Orsaker till långvariga besvär

Hjärnan avbildad med den förfinade 7T magnetkameran. Hjärnan ses i ett tvärsnitt, med näsan åt vänster och bakhuvudet åt höger i bild.

Vanligen försvinner symptomen efter hjärnskakningen inom två veckor, men hos en del idrottare kan besvären bli långdragna och orsaka mycket lidande (4). En del kan ha besvär i månader och år efter sin skada, och vissa tvingas att sluta med sin idrott på grund av kvarstående symptom. Detta långvariga förlopp är relativt outforskat, och vi forskare och läkare vet inte helt säkert varför vissa drabbas medan andra återhämtar sig snabbt.

En hjärnskakning orsakas av ett rotationsvåld vilket påverkar hjärnan och orsakar dragning i nervtrådar (axoner). Om axonerna tänjs ut tillräckligt mycket kan de efter en tid brytas av, vilket i sin tur kan leda till ärrbildning, inflammation, och på sikt även förlust av hjärnvävnad. Hittills har det varit svårt att bevisa att dessa skador på axoner i hjärnans vita substans verkligen uppstår hos idrottare. Nyligen har vi med en förfinad magnetkamerateknik -den så kallade 7 Tesla (7T) magnetkameran- kunnat påvisa små skador utspridda i hjärnans vita substans hos idrottare som haft långdragna besvär, ofta i flera år, efter sin hjärnskakning (5).

Denna kunskap kan hjälpa till att identifiera de idrottare som har hög risk att utveckla långvariga besvär

Vi har också kunnat påvisa att dessa idrottare har en skada i balansorganen som sitter i innerörat. Det skulle kunna förklara varför så många har besvär med balansen efter hjärnskakning (6).

Våra resultat är unika och vi är övertygade att denna kunskap kan hjälpa till att identifiera de idrottare som har hög risk att utveckla långvariga besvär. Detta kan också hjälpa idrottaren med besvär efter hjärnskakning att besluta om det går att fortsätta med idrotten eller om karriären måste avslutas. Kan vi dessutom med specifika tester av balansen hos idrottare med besvär med yrsel och ostadighet påvisa en skada, kan riktad rehabilitering med bland annat specifik balans- och ögonträning kunna påskynda återhämtningen.

Förändrad attityd krävs

Det är viktigt att hjärnskakningar inom idrotten minskas, där en förändrad attityd gentemot skadorna och den efterföljande återhämtningsperioden, är ett måste. De olika idrotterna behöver göra en översyn av sin verksamhet, sina regler och utvärdera vilka förbättringar som kan göras. De medicinska teamen måste känna till skademekanismer och tidigt identifiera en hjärnskakning så att idrottaren får rätt hjälp för en optimal återhämtning.

Vi måste alla arbeta för att minska dessa skador, att fortsätta utforska vad de ger för effekter på hjärnan och hur vi kan hjälpa de idrottare som drabbats. Hjärnskakningar och idrott engagerar som tur är många, från presidenter till föräldrar, från coacher till forskare, och tillsammans kan vi alla hjälpa till att minska de konsekvenser som tyvärr drabbar alltför många idrottsutövare.

Referenser

1. Martland, H. Punch drunk. Journal of the American Medical Association. 1928.
2. Gard, A., m.fl. Selective head-neck cooling after concussion shortens return-to-play in ice hockey players. Concussion. 2021. 6:2.
3. Al-Husseini, A., m.fl. Shorter recovery time by early post-injury head-and-neck cooling after concussion in elite ice hockey players – a clinical trial. Ej publicerad data.
4. Gard, A., m.fl. Quality of life of ice hockey players after retirement due to concussions. Concussion. 2020. 5:3.
5. Gard, A., m.fl. Widespread white matter abnormalities revealed by 7T diffusion kurtosis imaging in athletes with persistent post-concussion symptoms. Submittat för publikation.
6. Gard, A., m.fl. Post-concussive vestibular dysfunction is related to injury to the inferior vestibular nerve. Journal of Neurotrauma. 2022. In press.

Forskare

Anna Gard
Doktorand och läkare
Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Avdelningen för klinisk medicin Lund, Neurokirurgi
Niklas Marklund
Professor och överläkare
Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Avdelningen för klinisk medicin Lund, Neurokirurgi
Yelverton Tegner
Professor emeritus och läkare
Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik

Läs mer om:

hjärnhälsa
Hjärnskakningar

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kontakta oss

Utges av

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se