Min läslista

Din läslista är tom.

Lägg i läslista
Träning som behandling / Hälsa

Träning minskar symtom hos vuxna med adhd

13 maj 2026
Text: Lena Axelsson Svedell, Örebro universitet

Strukturerad fysisk träning minskar adhd-symtom hos vuxna. Den förbättrar också sömn och livskvalitet. En ny svensk studie pekar på träning som ett viktigt komplement i behandlingen – men också på behovet av rätt stöd för att lyckas.

Adhd kännetecknas främst av svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet (1). Vuxna med adhd har också ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa. De drabbas oftare av ångest, depression, hjärt- och kärlsjukdomar och sömnproblem (1). Samtidigt visar forskning att regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga eller lindra flera av dessa tillstånd (2).

Att leva med adhd gör det extra utmanande att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor, som till exempel en träningsrutin. Brister i exekutiva funktioner, som planering, organisering och målrelaterade beteenden – tillsammans med ojämna energinivåer – innebär att det ofta krävs stöd och struktur för att fysisk aktivitet ska bli en naturlig del av vardagen (3).

Tydliga effekter av träning

Nu visar en ny svensk studie att ett träningsprogram, genomfört inom sjukvården, kan minska symtom och förbättra funktionen hos vuxna med adhd. Effekten var tydlig: efter 12 veckor syntes markanta skillnader mellan den grupp som tränat, och de som inte tränat (4).

Om studien

I START-studien lottades 63 vuxna med adhd till antingen träning (43 personer) eller kontrollgrupp (20 personer). 41 deltagare fullföljde studien.

Träningsprogrammet pågick i 12 veckor och bestod av strukturerad gruppträning med stöd av fysioterapeut, och i vissa fall arbetsterapeut. Träningen gavs som ett tillägg till ordinarie behandling.

Varje träningspass var ca 50 minuter långt och omfattade uppvärmning, pulshöjande övningar, styrke- och balansövningar samt nedvarvning och stretching.

Studier på barn och unga har tidigare visat att träning kan minska symtom som ouppmärksamhet och hyperaktivitet (5). Inom både vården och i internationella riktlinjer lyfts därför fysisk träning allt oftare fram som ett komplement till annan behandling vid adhd (6).

Det har dock saknats forskning som på ett strukturerat och systematiskt sätt undersökt effekten av fysisk träning för vuxna med adhd, och kunskapen om hur man bör utforma en sådan behandling har också varit begränsad.

Utmaningar med motivation, planering och organisering gör att enkla råd om att ”börja träna” ofta inte räcker (3,6). För att träningen ska bli av krävs ofta tydlig struktur, personligt anpassade träningsprogram och extra stöttning och feedback vid genomförandet.

START‑modellen – träning som behandling

Mot denna bakgrund utvecklades START-modellen vid en psykiatrisk mottagning i Örebro. I den aktuella studien undersöktes om det strukturerade träningsprogrammet START hade effekt på adhd-symtom och funktion för vuxna med adhd.

I studien deltog vuxna med en fastställd adhd-diagnos. Deltagarna erbjöds ett 12 veckor långt träningsprogram inom ramarna för psykiatrisk öppenvård. Upplägget innebar gruppträning på fysioterapimottagning och träning på egen hand, med målet att nå upp till 150 aktiva minuter i veckan.

Träningen innehöll både pulshöjande övningar och styrke- och balansträning. Dessutom uppmuntrade fysioterapeuten deltagarna att uppmärksamma kroppen lite extra och anpassa träningen till sin aktuella nivå och dagsform. Träningspassen leddes av fysioterapeuter inom psykiatrin. Vissa av deltagarna fick även stöd av en erfaren arbetsterapeut (4).

Bra komplement till medicinering

Resultaten visar att deltagarna fick tydligt minskade adhd-symtom jämfört med dem som fick ordinarie behandling. Effekten är statistiskt säkerställd, både i deltagarnas egna skattningar och i klinikernas bedömningar. Inga allvarliga biverkningar rapporterades under studiens gång (4).

Det visade sig dessutom att deltagarna hade nytta av träningen oavsett om de medicinerade eller inte, vilket tyder på att det kan vara meningsfullt att lägga till träning som ett komplement för ytterligare förbättring, även för personer som redan har god effekt av sin medicinering (4).

Läs också:

Utöver minskade symtom på adhd rapporterade deltagarna även förbättrad livskvalitet och bättre sömn (4). Många vuxna med adhd har en försämrad sömnkvalitet, och att träningen visade sig förbättra sömnen är extra viktigt, eftersom tidigare forskning har visat samband mellan psykisk ohälsa och försämrad sömn hos personer med adhd (7).

Rätt stöd gör träning möjlig

En förbättrad upplevd livskvalitet är naturligtvis mycket betydelsefull, eftersom vi vet att adhd påverkar stora delar av livet – från arbete och studier till relationer och återhämtning (1). Att deltagarna upplevde förbättringar i sitt dagliga liv innebär att träning inte bara kan minska symtom, utan också bidra till en mer fungerande och hållbar vardag. Träningen i studien gavs inom en hälso- och sjukvårdskontext och på ett individanpassat sätt med regelbundna uppföljningar, vilket kan ha varit en viktig bidragande faktor enligt forskarna.

Fakta adhd

Adhd (Attention-deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som cirka 2,5 procent av världens vuxna lever med (8).

Sammantaget visar studien att strukturerad fysisk aktivitet kan vara ett värdefullt komplement till befintlig behandling av adhd hos vuxna. Träning som behandlingsform har dessutom få biverkningar och flera positiva hälsoeffekter, vilket gör den särskilt intressant som en långsiktig del av stödet för vuxna med adhd. Träning bidrar dessutom inte bara till minskade symtom, utan också till bättre sömn och ökad livskvalitet – faktorer som har stor betydelse för vardagsfunktion och långsiktig hälsa.

Med rätt stöd kan regelbunden träning bli ett värdefullt verktyg för vuxna med adhd att stärka sin hälsa och skapa förutsättningar att leva det liv de vill.

Referenser

  1. Faraone m.fl. Attention-deficit/hyperactivity disorder. Nature reviews. Disease primers. 2024. 10(1), 11.
  2. World Health Organization. Global recommendations on physical activity for health. 2010.
  3. Morsink m.fl. Studying motivation in ADHD: the role of internal motives and the relevance of self-determination theory. 2022. Journal of Attention Disorders. 26:1139–58.
  4. Svedell m.fl. Physical exercie as add-on treatment in adults with ADHD- the START study: a randomized controlled trial. 2025. Frontiers in Psychiatry. 16.1690216.
  5. Sun m fl. Structured physical exercise interventions and children and adolescents with attention deficit hyperactivity disorder: A systematic review and meta-analysis. 2024 Child Care Health Dev. 2024. 50(1).
  6. Kooij m.fl. Updated European Consensus Statement on diagnosis and treatment of adult ADHD. European Psychiatry. 2019. 56:14–34.
  7. Van der Ham m.fl. Sleep problems an adults with ADHD: prevalence and their relationship with psychiatric comorbidity. Journal of Attention Disorders. 2024. 28:1642–52.
  8. Song m.fl. The prevalence of attention-deficit hyperactivity disorder: A global systematic review and meta-analysis. Journal of Global Health. 2021. Vol 11:04009.
13 maj 2026
Text: Lena Axelsson Svedell, Örebro universitet

Vad tycker du?

Läs mer om:

funktionsnedsättning
Fysisk aktivitet

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)