Malmö har blivit ett paradis för skateboard. Det täta samarbetet mellan kommunen och föreningslivet har fått skejtkulturen att blomstra. Men vad händer med engagemanget och kreativiteten hos gräsrötterna när professionalismen tar över?

Skateboard är å ena sidan en rebellisk subkultur, å andra sidan en olympisk idrott. Det är en global, kommersialiserad industri, och samtidigt en gräsrotsrörelse. Skateboardåkning kan vara vitaliserande för offentliga platser, men uppfattas också av en del som störande.

I Malmö stad har man lyckats navigera, och till och med kapitalisera, på den här komplexiteten. Framgångsreceptet stavas nytänkande och samskapande, där rättigheter och roller har omvärderats. Det är processer som vuxit från gräsrotsnivå och slagit rot i maktens korridorer (1,2).

Utmaningar kräver nytänkande

Vi befinner oss i en tid då såväl idrotten som våra städer står inför stora utmaningar. Idrottsrörelsen har sett ett minskat och mer segregerat idrottande över tid, och ökad konkurrens från kommersiella och semiorganiserade träningsalternativ, såsom löpgrupper organiserade genom sociala medier. Kommuner ser i sin tur lägre fysisk aktivitet i stora grupper av befolkningen och ett behov av att uppgradera ytor och anläggningar för fysisk aktivitet. Samtidigt brottas de med allt kärvare budgetar, brist på centralt belägen byggbar mark och krav på förtätning av bebyggelsen (se t.ex. 3,4).

För att hantera dessa utmaningar kan det behövas ett visst mått av nytänkande och en ökad samverkan över organisations- och sektorsgränserna. Skejtstaden Malmö är intressant som ett illustrerande exempel. Att göra saker på ett nytt sätt, och sätta skejtarna i centrum kräver lite mod. ”Malmö is not a city, it is an attitude”, uttryckte tekniska nämndens ordförande Andreas Schönström när han invigde den omtalade skejtparken LOVE Malmö 2024. Iain Borden, en av de mest inflytelserika skateboardforskarna, har beskrivit Malmö som den mest progressiva skateboardstaden i världen: ”It has managed to embrace, integrate and manage skating in its urban fabric” (5).

Det goda ryktet i skateboardvärlden till trots, rasade förra våren kommunstyrelsens ordförande i Lidingö mot att skattemedel i Malmö används för att finansiera satsningar, däribland en offentliganställd skejtsamordnare (Lidingö är en givarkommun i det svenska skatteutjämningssystemet, medan Malmö är en mottagare). Och ja, detta hade verkligen inbjudit till kritik om det kostat mer än det smakar. Men med tanke på de sociala, organisatoriska, idrottsliga och ekonomiska värden som skapats kring skateboard i Malmö så är detta inte fallet. Låt oss ta en titt på varför.

Skateboardvänlig infrastruktur

Det kanske allra viktigaste är att Malmö har en skateboardvänlig infrastruktur med en mångfald av olika så kallade ”skate spots”. I staden finns flera skejtparker, både inomhus och utomhus, varav Stapelbäddsparken klassas som en av Europas bästa. Vad som kanske är väl så viktigt är emellertid den allmänt positiva inställningen till skateboardåkning i det offentliga rummet. I Malmö planeras ofta för skateboardåkning, med förstärkta och skejtvänliga ytor och kanter, möbler och så vidare. Vissa offentliga skate spots är till och med att betrakta som ikoniska, också utanför Sveriges gränser, såsom ”Svampen” (Konsthallstorget) eller LOVE Malmö som delvis är en kopia av ikoniska LOVE Park i Philadelphia (1).

Malmö har också satsat på att placera ut skejtbara skulpturer som kan flyttas runt i stadsrummet. Ytterligare en form av skate spots är alla de ”gör-det-själv-initiativ” (DIY) som lokala skateboardåkare själva skapat. Att ta offentlig mark i anspråk på detta sätt är egentligen inte tillåtet, men en del av Malmös skejtvänlighet består i att acceptera detta. DIY-platserna sprids i sociala medier och filmer världen över och bidrar till Malmös varumärke som världens kanske mest skejtvänliga stad. Kontrasten mot många andra städer (inte minst i andra länder) är stor, där skateboardåkning ofta ses som störande och något som ska begränsas (6).

Stora och små evenemang

Den höga nivån på infrastrukturen har möjliggjort storskaliga internationella evenemang, såsom den skateboardserien Quicksilver Bowlriders, världsmästerskapet Vans Park Series och ramptävlingen Vert Attack. Men även aktiviteter riktade till lokala skateboardåkare och en nyfiken allmänhet som kan inspireras att prova aktiviteten. Evenemangskonceptet Skate Malmö Street (SMS), som lockade såväl utländska som svenska skateboardåkare, synliggjorde skejt i stadens offentliga rum, lyfte fram kvinnlig och icke-binär skateboardåkning och bidrog med ny, permanent skateboardinfrastruktur i urbana miljöer. Därmed lämnade evenemanget både ett fysiskt och socialt ”legacy”.

Ett annat exempel är Dork Zone, en strategi för att introducera skateboardåkning i underrepresenterade stadsdelar genom olika platsutvecklings- och planeringsmetoder, till exempel workshops som integrerar skejt och konstnärligt skapande. Vidare erbjuder föreningen Bryggeriet i samverkan med Malmö stad prova på-aktiviteter. En annan främjande ingrediens är utan tvekan den organiska kontexten.

Samskapande av en skateboardprodukt

Det var etableringen av den ideella föreningen Bryggeriet år 1998 som lade grunden för utvecklingen av skateboardstaden. Förutom att vara involverad i internationella evenemang utvecklade Bryggeriet också samhällsinriktade aktiviteter för att behålla trovärdigheten som kulturbärande gräsrotsorganisation. År 2006 öppnade Bryggeriets gymnasium, vilket skapade möjligheten att kombinera skateboardåkning med formell utbildning. Skolan har varit en plattform för engagemang i utvecklingen av Malmös skejtscen och främjat skateboardåkarnas entreprenörskap.

Ett nära samarbete vid byggandet av skateparker och återkommande evenemang har utvecklat relationen mellan Malmö stad och föreningen Bryggeriet. År 2012 formaliserades detta under varumärket och kommunikationsplattformen Skate Malmö. För att ytterligare formalisera insatserna anställdes år 2015 en heltidsanställd kommunal tjänsteman, benämnd skateboardkoordinator, vid Malmö stad. Koordinatorns roll inom kommunen öppnade möjligheter att flytta aktiviteter från skateparkerna till offentliga platser. Att ha en initierad person från skateboardvärlden inom kommunens administration har integrerat gräsrotsperspektiven i stadens formella utveckling, vilket varit mycket centralt i framgången.

Sammanfattningsvis finns det alltså ett antal intressenter involverade i samskapandet av skateboardprodukten Malmö: den ideella organisationen Bryggeriet, ett skateboardgymnasium, Malmö stad och en aktiv gräsrotsrörelse. Därtill har Malmös starka varumärke som skejtstad lockat en rad företag med fokus på skejtrelaterade produkter.

Exklusiv och exkluderande aktivitet?

Är allt frid och fröjd då? Nja, det finns utmaningar som måste tas i beaktande. Jag vill särskilt lyfta två.

Den första gäller representation och ojämn användning av offentliga resurser. Skateboardåkning pekas ofta ut som en exklusiv och exkluderande aktivitet, som bara involverar en mycket begränsad del av befolkningen – främst privilegierade unga vita män (7). Det är delvis sant, men i dag inkluderar skateboardåkning ett allt bredare spektrum av deltagare, avseende såväl genus som etnicitet (8). Skate Malmö har arbetat en hel del för att nå ut till nya utövare och att få fler att känna sig inkluderade. Men än är skejten varken jämställd eller jämlik. Vad som kanske är viktigare att ta fasta på är att kommunen arbetar med att främja en mångfald av aktiviteter i det offentliga rummet – alltifrån olika fysiska aktiviteter till möjligheter att umgås, uppehålla sig, betrakta, ta del av ett kulturevenemang och så vidare. Hur skateboardåkning vuxit från gräsrötterna och uppåt kan användas om en inspirationskälla och modell för andra idrotter, aktiviteter och lösningar i stadsrummet.

Den andra utmaningen hänger samman med att Malmö verkar ha kommit in i en mognadsfas gällande skateboardutvecklingen. Det händer förvisso nya saker hela tiden. Invigningen av den på flera sätt spektakulära LOVE Malmö förra sommaren, och utställningen i Malmö konsthall med konstverk som allmänheten inbjöds att åka skateboard på, är exempel på detta. Problemet ligger i att dessa är professionella satsningar, styrda från personer med formell makt (om än skejtkunniga sådana). Såväl skateboard som sport och Malmös modell för dess utveckling har professionaliserats alltmer det senaste decenniet. Utvecklingen har drivits av väletablerade vuxna i maktens korridorer och avståndet till gräsrötterna riskerar därmed att öka. Ju mer professionaliserad och komplex satsningen blir, desto svårare är det att lägga tillbaka ansvar och makt på gräsrotsnivån.

Revitalisera gräsrötterna

Det finns ett behov av att revitalisera gräsrötterna, betonar makthavare i skateboardstaden Malmö. De började alla på gräsrotsnivå, men blev sedan en del av Malmö som skateboardprodukt. I intervjuer till en forskningsstudie reflekterar både Malmö stads skejtsamordnare och verksamhetsledaren på föreningen Bryggeriet över drivkraften på gräsrotsnivå i dag. När de började åka och engagera sig inom skejten fanns det ingenting. Nu serveras allt på ett silverfat och det krävs inte så mycket engagemang av utövarna. I Malmö behöver skejtarna inte vara rebeller för att ta plats.

Kanske är det så att det behövs friktion för att odla engagemang och kreativitet. Skejtsamordnaren Gustav Svanborg-Edén funderar över situationen: ”Att kämpa för sin sak, engagera sig, vara involverad i planeringen och känna förväntan är viktiga drivkrafter. Dessa försvinner ofta när projektet eller platsen är färdig. Hur kan man skapa fortsatt engagemang? Kanske genom att inte tillhandahålla färdig infrastruktur, utan möjliggöra fortsatt utveckling, skapa flexibilitet och sätta nya mål” (1).

Lärdomar för andra kommuner och idrotter

För andra kommuner och andra idrotter finns det mycket att lära av Malmö som skateboardstad:

• Arbeta på olika nivåer, med olika former av platser, aktiviteter och samarbeten
• Ha mod att göra något annorlunda
• Våga satsa
• Kombinera stora imageskapande satsningar med små insatser
• Ha en tillåtande attityd.
• Släpp lite av kontrollen

Men också följande lärdom är viktig: För att utvecklas och främja kreativitet och engagemang krävs det att manegen inte är alltför välkrattad!