En stor vetenskaplig genomgång av kompressionskläders effekter vid idrottande visar att plaggen i de flesta fall är verkningslösa. Men om du gillar att använda dem och tror att de fungerar - ja då ökar sannolikheten att du får en positiv effekt av kompressionskläderna.

Kompressionsstrumpor har länge använts för att behandla ödem i underben och fötter. Dels för att ett ökat tryck mot venerna underlättar blodets återflöde till hjärtat, dels för att ett ökat tryck mot fot och underben minskar svullnaden vid lymfödem. Personer som sitter mycket kan vara hjälpta av stödstrumpor – en lättare variant av kompressionsstrumpor – för att motverka svullnad i underbenen.

Men skulle ett extra tryck runt ben och vader även kunna förbättra blodflöde och prestation för friska och idrottsaktiva personer?

I marknadsföring och produktinformation utlovas inte sällan olika positiva effekter som kompressionskläder kan ha även för idrottare. Många idrottare använder plaggen i tron att de påskyndar återhämtningen eller förbättrar prestationen till exempel vid löpning.

Sedan flera år tillbaka har kompressionskläder varit föremål för studier där dess eventuella effekter kartlagts. I en nyligen publicerad systematisk översikt sammanfattades all tidigare forskning kring kompressionskläders effekter i samband med träning och återhämtning (1). Översikten inkluderade 183 studier.

Läs också:

Troligtvis ingen effekt

Vad visade då denna genomgång av all forskning?

En övergripande slutsats är att kompressionskläder i de flesta fall är verkningslösa. Majoriteten av studierna har inte kunnat påvisa några signifikanta effekter, alternativt haft osäkra resultat, oavsett om det var den akuta prestationsförmågan som utvärderades eller om prestationen var ett mått på återhämtningen.

Ett fåtal studier påvisade dock en positiv effekt och då främst kopplat till spänst, snabbhet och uthållighet. Mest troligt har kompressionskläderna således inte någon egentlig effekt, men skulle kanske kunna förbättra prestationen i vissa situationer.

En av förklaringarna till de osäkra och ibland motstridiga resultaten är att kompressionskläderna kan användas på många olika sätt. Till exempel skiljer sig kompressionskläder åt vad gäller material och vilket mekaniskt tryck de åstadkommer. Därtill kan kompressionskläderna användas på olika delar av kroppen, i olika situationer samt med varierad tajming och duration. Alla dessa valmöjligheter utgör variabler som kan påverka kompressionsklädernas eventuella effekt.

Fler nyttor än risker

Samtidigt konstaterar forskarna som gjort genomgången att de eventuella små effekter som framkommit i studier i regel är positiva. Endast en av 115 studier visade att kompressionskläderna hade en negativ inverkan på prestationen.

Sammantaget är det alltså osannolikt att kompressionskläderna ska ha en negativ inverkan på prestationen. Forskarna menade därför att den eventuella nyttan iallafall är betydligt större än riskerna med kompressionskläder.

Andra populära artiklar:

Egen inställning påverkar

En annan intressant slutsats i genomgången är att om du gillar att använda kompressionskläder och tror att de fungerar, ja då ökar sannolikheten att du får en positiv effekt av kompressionskläderna.

Det finns nämligen ett visst stöd för att såväl prestationen som den upplevda återhämtningen förbättras när användaren själv tror att kompressionskläderna fungerar (2,3).

Noterbart är även att den upplevda effekten av kompressionskläder var större än vad som påvisas med test av fysiska förmågor. 29 av 50 studier visade att deltagarna upplevde lägre grad av muskelvärk och 3 av 9 studier påvisade en bättre självskattad återhämtning när deltagarna fått använda kompressionskläder. Däremot hade kompressionskläder i de flesta fall ingen signifikant effekt på den skattade ansträngningen eller upplevda tröttheten under pågående aktivitet.