Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: CARL SANDIN, Bildbyrån

8
Delningar
Lägg i läslista
Tryggare tävlingar / Hälsa & Medicin

Forskning om tävlingsbanan ska ge säkrare motionslopp

17 Maj 2016
Text: Christian Carlsson, redaktör idrott & Kunskap

Göteborgsvarvet är ett av de stora långloppen och en mäktig manifestation i folkhälsa. Samtidigt går det inte att blunda för att olyckstillbud och skador också inträffar. I en pågående studie från Göteborgs universitet granskas vilka partier av loppet som hör till de mest kritiska.

– Mycket lite är känt om hur säkerheten kan stärkas i samband med långlopp. De erfarenheter som finns är i regel empiriska och grundas ofta på antaganden. I den här studien kommer en granskning av ambulansens utlämningsdata att genomföras med avseende på plats, omständigheter och typer av skador, säger professor Eric Carlström vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet.

Med över 64 000 deltagare är Göteborgsvarvet världens näst största stadslopp, endast New York Marathon är större. I kategorin halvmaror är loppet till och med störst i världen. När så många människor samlas för att genomföra något så ansträngande som en halvmara är det inte konstigt att inträffar olyckstillbud och skador.

Fler män får ambulansvård

För två år sedan drabbades tre löpare av dramatiska hjärtstillestånd under Göteborgsvarvet. Totalt under de senaste fem årens lopp har det skett omkring 150 ambulansutryckningar, visar forskningsprojektet.

– Den högsta noteringen från ett lopp är 60 utryckningar. När det loppet genomfördes var det väldigt hett ute, vilket är en riskfaktor i sammanhanget. Generellt ser vi också att män i åldrarna 30-40 år är överrepresenterade i den här olycksfallsstatistiken.

Det saknas ännu fakta som förklarar varför just män i den här åldersgruppen drabbas oftare än andra av händelser som kräver ambulansutryckningar. Möjligtvis, funderar Eric Carlström, är det en grupp som är mer inställd på en kamp mot klockan samtidigt som de inte är tillräckligt tränade för uppgiften. Men det är ännu så länge bara en spekulation, betonar han.

Förutom trånga passager är broar och långa stigningar, ojämna underlag och områden som är öppna för väder och vind av intresse för forskarna.

Just nu pågår en analys av data från en enkät som skickats ut till samtliga löpare vilka åkt med i någon av de registrerade ambulansutryckningarna. När den analysen är klar kommer vi förhoppningsvis veta mer om vilka banpartier som är de mest kritiska. Det är också studiens huvudsyfte.

– En sak tycker vi oss dock redan kunna se. Det verkar som att densiteten – det vill säga antalet löpare som ansamlas på en plats – är en viktig riskfaktor. Det här kan vi studera tack vare ett positioneringssystem inne i ambulanserna som används vid tre sjukhus i Västra Götalandsregionen. Varje ambulanshämtning i samband med Göteborgsvarvet registreras och platserna där det sker syns på en karta med koordinater i form av orangefärgade prickar.

Lättare att planera vårdinsatser

Forskningen delas upp i två huvudspår. Det ena handlar om att analysera olika individuella faktorer som exempelvis hur väl förberedda löparna har varit, vad de ätit innan och vad de haft för utrustning. Det andra spåret behandlar yttre faktorer, där själva bansträckningen är en viktig komponent. Förutom trånga passager är broar och långa stigningar, ojämna underlag och områden som är öppna för väder och vind av intresse för forskarna.

– En ökad kunskap om riskerna vid olika partier runt banan kan komma att påverka var ambulanser placeras ut under loppet och var den mobila vårdpersonalen ska befinna sig, säger Eric Carlström.

Så tänker banläggaren om säkerheten

Lars Jönsson är banläggningschef för Göteborgsvarvet och ansvarig för att banan ska vara utformad på ett så säkert sätt som möjligt. Så här säger han om några av de viktiga säkerhetsfaktorerna som det aktuella forskningsprojektet lyfter fram:

Platser med ansamlingar av löpare:
– Vi jobbar självklart med att undvika så kallade flaskhalsar under loppet. Där en sådan kan tänkas uppstå försöker man att bredda banan för löparna. Men i och med att vi har så många startgrupper numera så sprids löparna ut och det blir därmed inget stort problem.

Ojämnheter i underlaget:
– Vi är oerhört noggranna med att jämna till eventuella ojämnheter i asfalten och jag vågar nog säga att det inte finns några längs banan, så länge de inte springer utanför upp på trottoarer till exempel.

Kraftiga stigningar:
– Det är väl framför allt broar som är av intresse där och i vårt fall då Götaälvbron efter 14 kilometers löpning. Det är förstås ett väldigt ansträngande parti efter att man sprungit så långt, men till 2020 kommer det att byggas en ny bro med mindre lutning vilket kommer att underlätta för löparna.

Mobil vårdpersonal:
– Det är vårt ansvarsområde och vi har valt att placera ut dem i direkt anslutning till vätskekontrollerna. Löparna ska inte behöva springa omkring och leta efter var sjukvårdarna befinner sig utan vi informerar om detta tydligt innan loppet.

När det blir riktigt hett:
– Vi betonar för löparna hur viktigt det är att stanna och dricka vid varje vätskekontroll. Sedan finns det alltid de med tävlingsdjävulen i sig som ändå väljer att hoppa över det. Vi placerar även ut duschar om temperaturen överstiger 20 grader. Men enligt väderprognoserna nu ska temperaturen hamna mellan 16 och 18 grader, säger Lars Jönsson.

17 Maj 2016
Text: Christian Carlsson, redaktör idrott & Kunskap

Tema: Forskning om tävlingsbanan ska ge säkrare motionslopp (8 artiklar)

Anpassa farten för snabbare tider

Planera ditt lopp Anpassad farthållning handlar inte bara om att hitta en jämn fart från start till mål. Att anpassa farten till terrängen, vinden och den egna förmågan kan ge avgörande tidsvinster.

Barfota eller rejäl stötdämpning – vilka löparskor är bäst?

Skor och skador Löparskor med kraftig dämpning är har påståtts minska skadorna. Men att stötarna i nedslaget är ett problem har svagt stöd i forskningen. Är det då bättre att springa i minimalistiska skor eller helt barfota? Vad ska motionären välja?

Så anpassar sig hjärtat till konditionsträning

Uthållighet Att hjärtat blir större av regelbunden uthållighetsträning har varit känt i över hundra år. Men på något sätt blir det troligen även mer effektivt. Det är en gåta som kommer närmare en lösning.

Elitmotionärens vardag ett svårlagt pussel

Livsstil Att leva som elitmotionär med ett fungerande familjeliv är ingen enkel ekvation. Uppoffringar, glädje, dåligt samvete och glada hejarop är en del av vardagen. På vems villkor och bekostnad formas en sådan livsstil?

Intensiva intervaller en hit för konditionen

Högintensiv intervallträning Högintensiva intervaller förbättrar konditionen och minskar risken för kroniska sjukdomar lika bra eller bättre än tidsödande uthållighetsträning. Träning under tio minuter ger effekt.

Träna långsamt, långt och länge

Distansträning Korta och intensiva intervallpass är en trendig form av konditionsträning. Men för att bli en bra löpare, längdåkare eller cyklist krävs många långa pass i ett lägre tempo.

Forskning om tävlingsbanan ska ge säkrare motionslopp

Tryggare tävlingar Göteborgsvarvet är ett av de stora långloppen och en mäktig manifestation i folkhälsa. Samtidigt går det inte att blunda för att olyckstillbud och skador också inträffar. I en pågående studie från Göteborgs universitet granskas vilka partier av loppet som hör till de mest kritiska.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se