Ledande svenska hjärnskakningsforskare beskriver nyheterna i Hjärntrappan 2.0 – en guide i sex steg tillbaka till full träning och tävling efter huvudskada.
Hjärnskakningar avslutar många idrottskarriärer i förtid och kan ge men för livet. Rätt rehabilitering är ofta avgörande. Hjärntrappan kallas den guide eller det verktyg som beskriver hur en idrottare tar sig tillbaka till sin idrott efter en huvudskada.
Nu visar en ny genomgång och sammanställning av internationell forskning att den ursprungliga Hjärntrappan innehåller rekommendationer som inte längre gäller. Det handlar främst om rådet total hjärnvila, det vill säga att helt avstå från aktivitet till dess att symptomen från hjärnskakningen gått över (1).
Felaktiga råd lever kvar
Initialt efter hjärnskakningen har många idrottare tidigare uppmanats att vila till symptomfrihet, ibland i ett mörkt rum. Inom svensk idrottsmedicin har vi under senare år haft kunskap om vikten av tidig aktivitet efter hjärnskakning. Trots det har de mer restriktiva aktivitetsråden med ett minimum av sinnesintryck, felaktigt hängt kvar inom delar av idrotten.
Det är nu viktigt att forskningen får genomslag, då den påvisat att hjärnan tidigt behöver stimuleras och successivt aktiveras under kontrollerade former efter en hjärnskakning. Annars riskerar det att förlänga och försämra rehabiliteringen samt ökar risken för mer långvariga symptom (1).
Lätt motion redan från start
Den nya uppdaterade Hjärntrappan 2.0 rekommenderar i stället lugna dagliga aktiviteter tidigt i rehabiliteringen. Promenader i dagsljus och lätt pulshöjande motion växlas med återhämning och vila redan de första dagarna efter en hjärnskakning. Däremot bör du som drabbad begränsa antalet intryck som hjärnan behöver bearbeta under de första två dygnen. Undvik även blått ljus från mobil och dator under den perioden.
I steg två kan du inleda din styrketräning, och i steg tre din grenspecifika träning, i lugnt tempo. Men det är viktigt att du minimerar risken för ny huvudskada. Under dessa första steg längs Hjärntrappan 2.0 tolereras att de symptom som idrottaren har ökar en aning vid ansträngning. Men efter aktiviteten ska de avklinga och återgå till ungefär tidigare nivå, helst efter några timmar eller senast inom ett dygn.
Minst en veckas rehabilitering
När du är helt symtompfri och har kunnat återgå till normal skolgång eller arbete, då först är du redo att genomföra tävlingsliknande aktiviteter. Slutligen kan du spela match eller tävla igen. Vägen längs de sex stegen i Hjärntrappan 2.0 tar minst en vecka.
Den nya svenska riktlinjen för handläggning av idrottsrelaterad hjärnskakning har nyligen publicerats i Läkartidningen (2). Beslut om full återgång till idrott baseras på idrottarens symptomfrihet och ett korrekt genomförande av Hjärntrappan 2.0.
Om du inte blir symptomfri inom cirka 4 veckor behöver sjukvården analysera olika aspekter av hjärnans funktion inför fortsatt rehabilitering. Kontakta hjärnskakningsspecialist för att utreda eventuella störningar i ögonmotorik, balansorgan, pulstålighet, sömnkvalitet och nackfunktion.
Notera att tidsperioden kan skilja sig mellan olika åldrar. Barn och unga kan behöva söka vård tidigare vid kvarstående besvär.
Hjärntrappan 2.0 – Sex steg tillbaka efter hjärnskakning
Steg 1. Relativ vila 24–48 timmar
- Dagliga lugna aktiviteter med ingen eller liten symptomökning, t.ex. promenader.
- Stegvis återgång till skola och arbete.
Steg 2. Pulshöjande aktivitet
- Cykling/styrketräning.
- 2A: lätt träning upp till ca 55 procent av maxpuls.
- 2B: medelintensiv träning upp till ca 70 procent av maxpuls.
Steg 3. Individuell idrottsspecifik träning utan riskmoment*
- T.ex. löpning, riktningsförändringar,
redskapsträning.
*Undvik situationer som innebär risk för direkta slag mot huvudet eller som kan utsätta hjärnan för indirekta krafter (exempelvis: kollision med annan idrottare).
Under steg 1–3 får symptomen öka med max 2 steg på skalan: 0=inga symptom och 10=värsta tänkbara symptom. Efter aktivitet ska symptomen klinga av till ungefär tidigare nivå inom några timmar efter träning, eller senast inom ett dygn. Symptomfrihet gäller för steg 4–6.
Steg 4. Träning utan kontakt
- Påbörjas om symptomfri under och efter träning. Om symptom kvarstår, gå tillbaka till steg 3.
- Full intensitet i träning, men undvik riskmoment.
Steg 5. Full träning utan begräsning
- Om symptom uppstår på nytt, gå tillbaka till steg 3.
Steg 6. Återgång till tävling/match
- Om symptom uppstår på nytt, gå tillbaka till steg 3.
Obs! Stanna minst 24 timmar på varje steg. Om du inte är återställd efter fyra veckor, träffa en hjärnskakningsinriktad vårdgivare.
Råd till idrottsledare
Vid misstanke om hjärnskakning är det ytterst viktigt att direkt avbryta aktiviteten. Ofta är det ett svårt beslut för den drabbade att ta. Därför behöver tränare och eventuell medicinskt stöd på plats hjälpas åt.
För dig som inte är medicinskt utbildad finns Concussion Recognition Tool (CRT6) att använda i akuta situationer. Verktyget finns att ladda ner via Swedish Sports
Concussion Society (se ”Bedömningsverktyg”) eller Riksidrottsförbundet. Det innehåller varningsflaggor som vägleder när du behöver kontakta hälso- och sjukvården.
Andra populära artiklar:
I verktyget finns också exempel på frågor du kan ställa till idrottaren för att bedöma sannolikheten för en hjärnskakning. Det innehåller dessutom råd om hur man ska och inte ska agera vid en misstänkt hjärnskakning.
Ring ambulans direkt om något av följande uppstår efter våld mot huvud eller kropp:
- Smärta eller ömhet i nacken
- Anfall eller kramper
- Blindhet eller dubbelseende
- Medvetslöshet
- Förvirring eller gradvis minskat medvetande (blir mindre kontaktbar, dåsig)
- Svaghet eller domningar/pirrande i arm och/eller ben
- Upprepade kräkningar
- Svår eller tilltagande huvudvärk
- Alltmer rastlös, irriterad eller aggressiv
- Synligt onormal form på skallen
Kan vi förebygga hjärnskakning?
Följande tre strategier har rapporterats bidra till att förebygga hjärnskakning: regeländringar, neuromuskulär träning samt viss skyddsutrustning (3).
Uppmaning: Kartlägg idrottarnas hjärnhälsa
Flera typiska symptom vid hjärnskakning kan också förekomma vid andra tillstånd, vilket är en utmaning när diagnos ska ställas.
Därför är det viktigt att tränare, förälder eller medicinskt ansvarig känner till idrottarens ”normala mående”.
Kartläggning av hjärnhälsan kan genomföras av någon med medicinsk utbildning i början av säsongen. Till hjälp finns verktyget SCAT6 att ladda ner från föreningen Swedish Sports Concussion Society (SSCS) (se ”Bedömningsverktyg”) eller Riksidrottsförbundet.
Verktyget kan sedan användas igen inom första veckan efter en huvudskada, för att eventuellt stärka misstanken om hjärnskakning.
Regeländringar omfattar exempelvis tacklingar i unga åldrar, men också skärpta regler gällande domslut i situationer där det finns risk för huvudskada samt idrottsspecifika styrande beslut.
Neuromuskulär träning som förbättrar samspelet mellan nervsystemet och musklerna är en vanlig förbyggande strategi för många idrottsskador. Det verkar vara gynnsamt för att förebygga skador i nacke och huvud.
Hjälmar minskar risken för hjärnskakning i idrotter som ishockey, alpin skidåkning, cykling, motorcykelracing och andra idrotter där hårda hjälmar används. Dock visar forskningen att mjuka hjälmar, som exempelvis används i fotboll och rugby inte har någon skyddande effekt mot hjärnskakningar (4). I vissa fall har det till och med rapporteras att den här typen av hjälmar kan skapa en falsk trygghet där användandet resulterar i ett mer riskfyllt beteende.
Tandskydd däremot har rapporterats förebygga hjärnskakning. Forskningen har påvisat viss skyddande effekt oavsett ålder, exempelvis inom ishockey (3,5). Träning för att stärka nackmuskulaturen skulle också kunna ha potentiell effekt. Men om det kan förhindra uppkomst av hjärnskakning återstår att bevisa (6).
Om SSCS & kommande konferens
Artikelförfattarna är del av föreningen Swedish Sports Concussion Society (SSCS), bildad 2022. Med stöd från bland annat Centrum för idrottsforskning (CIF) har SSCS etablerat sig som en sammanhållande intresseförening organiserad under Svensk Förening För Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin (SFAIM).
Styrelsen och till SSCS anslutna rådgivare består av forskare och erfarna medicinare. De bevakar och bidrar med klinisk- och forskningsbaserad kunskap inom fältet idrottsrelaterad hjärnskakning.
I september 2025 arrangerar SSCS tillsammans med Folksam den andra nationella konferensen med fokus på idrottare och hjärnskakning. Läs mer om konferensen.
Referenser
- Leddy, J.J. m.fl. Rest and exercise early after sport-related concussion: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med. 2023;57(12):762-770.
- Marklund, N. m.fl. Handläggning av idrottsrelaterad hjärnskakning hos vuxna. Läkartidningen. 2025;122:24098
- Eliason, P.H. m.fl. Prevention strategies and modifiable risk factors for sport-related concussions and head impacts: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med. 2023;57(12):749-761.
- Al Attar, W.S.A. m.fl. Does Headgear Prevent Sport-Related Concussion? A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials Including 6311 Players and 173,383 Exposure Hours. Sports Health. 2024;16(3):473-480.
- Patricios, J.S. m.fl. Consensus statement on concussion in sport: the 6th International Conference on Concussion in Sport Amsterdam, Oct 2022. Br J Sports Med 2023;57:695–711.
- Ivanic B m.fl. Efficacy of exercise interventions on prevention of sport-related concussion and related outcomes: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2024;58(23):1441-1451.