Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: FLORIAN ERTL, Gepa pictures
7
Delningar
Lägg i läslista
Tema / Idrottsskador

Fotbollsskador – riskfaktorer och rehab

25 feb 2019

Vilka är de vanligaste fotbollsskadorna - och vilka faktorer ökar skaderisken? Hur jobbar man bäst med förebyggande arbete och rehab?

1 kommentar

  1. Elias Cupan 27 januari 2021 / 09:36 2021-01-27 / 09:36

    Bra artikel, kontakta mig för tips!

    Svara

Vad tycker du?

Temat innehåller 6 artiklar

Så hanterar du fotbollens vanligaste skada

Hamstringsskador Hamstrings är fotbollsspelarens vanligaste skada. Återfallsskador är också ett stort problem. Rehabiliteringstiden kan halveras med rätt övningar. Och Asklings H-test talar om när det är dags för spel igen.

Övningarna som halverar risken att drabbas av muskelskada

Skadeförebyggande Muskelskador är ett utbrett problem inom idrotten. Med rätt övningar går det dock att halvera risken att drabbas visar en genomgång av aktuella forskningsstudier.

Hög risk för muskelskada hela fem dagar efter matchen

Viktig vila Kort återhämtningstid mellan matcher får ofta kritik. Nu visar femton års studier av europeisk elitfotboll att risken för muskelskada är hög upp till fem dagar efter en match. Går det att hitta bättre strategier för att minska belastningen?

Hjärnskakningar i fotboll drabbar kvinnor hårdare

Fotbollsskador Drygt en tredjedel av svenska elitfotbollsspelare har någon gång fått en hjärnskakning. Kvinnor drabbas lika ofta som män. Men damspelare får oftare svårare symptom och behöver mer tid för att återhämta sig.

Det viktiga samarbetet som ska ta Sverige långt i fotbolls-EM

Fotbollsskador Att behålla en skadefri spelartrupp är en central pusselbit för att Sverige ska nå framgång i sommarens fotbolls-EM. Ett bra samarbete mellan det medicinska teamet och tränarteamet blir extra viktigt.

Hög motivation viktigt efter korsbandsoperation

Fotbollsskador Motivation är den viktigaste egenskapen hos de damspelare som lyckas återvända till fotbollen efter en främre korsbandsoperation. Men det gäller att ha tålamod. Risken för en ny operation ökar för unga spelare som snabbt vill spela igen.

Artikelflöde

Kartläggning

Den svenska landslagstränaren – en välutbildad lantis

Han är i 40 års-åldern, man, gift och högskoleutbildad. Han kommer från en mindre ort och har själv varit framgångsrik idrottare. Så ser en typisk svensk landslagstränare ut, visar stor enkätstudie.
Talangutveckling

Bio-banding – ingen garanti i jakten på framtidens stjärnor

Att dela in barn efter biologisk mognad i stället för ålder blir en allt vanligare metod för talangutveckling. Är det ännu ett exempel på en övertro på vetenskapen och idrottens ingenjörskonst?
Elitidrott och familj

Elitidrottande pappor kan bli vinnare i långa loppet

Elitidrottsmän som får barn har svårt att hitta balansen mellan starka jämställdhetsideal och idrottens krav. Men föräldraskapet kan också ge ny motivation, bättre struktur och en längre och mer framgångsrik karriär.
Styrka och kondition

Kombinationsträning – noggrann planering viktigt för eliten

Personer som tränar mycket är känsliga för kombinerad styrke- och konditionsträning. Passens ordningsföljd och rätt mängd vila är viktigt för att maximera styrkeutvecklingen.
Integration

Organiserad spontanidrott kastar ljus på barns ojämlika villkor

Vissa barn idrottar, tävlar och drömmer på sina egna villkor. Andra får vara med om det bidrar till deras uppfostran och leder till minskad segregation och brottslighet.
Ridsport

Efter OS-skandalerna: Ridtränare behöver ge hästen en egen röst

Ridtränare har en viktig roll för att säkerställa tävlingshästars välmående. Men många tycks bortse från hästarnas sätt att kommunicera, visar studie. Mer fokus på hästen skulle ge bättre träningsmetoder.

Notiser, tips och twitter

Nyhetsbrevswidget (undersidor)