Min läslista

Din läslista är tom.

17
Delningar
Lägg i läslista
Laktat / Övrig forskning

Myter och sanningar om mjölksyra

14 dec 2022
Text: Victor Bengtsson, universitetsadjunkt på fysioterapeutprogrammet, Uppsala universitet

Mjölksyra beskrivs ofta som en slaggprodukt och beskylls felaktigt för att vara orsaken till såväl trötthet som smärta i arbetande muskler. I själva verkat är förmågan att bilda höga nivåer av mjölksyra, eller rättare sagt laktat, något positivt.

Bild: Hanna Falk gör ett test för att mäta laktatnivån i blodet under en träning i Vålådalen.

Det finns många missuppfattningar och myter gällande mjölksyra. Till att börja med är det inte mjölksyra som bildas i kroppen, utan när man i dagligt tal pratar om mjölksyra menar man egentligen laktat, som är en liknande molekyl som mjölksyra men med en vätejon mindre. (1).

Att musklerna blir sura (får lägre pH) vid intensivt muskelarbete ska inte skyllas på mjölksyra eller laktat. Det beror i stället på de fria vätejonerna som bildas när vi snabbt behöver skapa mycket energi.

Läs också:

Det är inte laktat som gör dig trött

Nästa missuppfattning är att mjölksyra, eller rättare sagt laktat, är det som gör dig trött och hindrar dig från att bibehålla en hög intensitet (1). Det är snarare tvärtom. Laktat bildas för att vi snabbt ska kunna producera mycket energi och gör det möjligt för oss att utföra ett högintensivt arbete.

Missuppfattningen grundar sig i felaktigt dragna slutsatser av att höjda laktatnivåer i blodet korrelerar med muskeltrötthet. Det gäller dock att skilja på en korrelation och ett orsakssamband. För även om laktat korrelerar med muskeltrötthet har man inte kunnat visa att det är laktatet som orsakar muskeltröttheten.

Laktat bildas vid anaerob energiproduktion

Maten vi äter innehåller energi i form av kolhydrater, fett och protein. I kroppen kan dessa brytas ner och omvandlas till adenosintrifosfat (ATP), vilket används som energikälla i musklerna. Vi kan dock bara lagra små mängder ATP i kroppen och måste därför ständigt bilda nytt ATP.

När vi utför ett högintensivt arbete krävs att vi snabbt kan skapa mycket ATP. Detta sker med hjälp av aeroba och anaeroba energisystem, vilka producerar energi med respektive utan syre.

Vårt aeroba energisystem kan på ett energieffektivt sätt producera mycket energi till de arbetande musklerna genom att använda både kolhydrater och fett som energikälla. Det är därför primärt detta system som nyttjas till vardags och vid lågintensiv fysisk aktivitet. Nackdelen är att det aeroba energisystemet är förhållandevis långsamt.

Andra populära artiklar:

När vi ska utföra ett högintensivt arbete behöver vi en stor och snabb energiproduktion. Trots att det aeroba energisystemet jobbar så snabbt det kan, mäktar det inte med att täcka energibehovet. Det anaeroba energisystemet, som vid vardagssysslor bara producerar en bråkdel av den energi musklerna behöver, utnyttjas därför i större utsträckning ju mer intensivt musklerna arbetar. Förutom energi till de arbetande musklerna, blir laktat en av slutprodukterna vid den anaeroba energiproduktionen.

Laktat bör ses som något positivt

Att vi bildar laktat genom det anaeroba energisystemet ska däremot inte ses som något negativt. Det är snarare en nödvändighet för att vi ska kunna utföra högintensiva arbeten. Nackdelen med det anaeroba energisystemet är snarare att det inte är lika energieffektivt som det aeroba systemet.

Faktum är att små mängder laktat i princip alltid bildas när kroppen producerar energi. I vardagen och vid lågintensiva aktiviteter gör sig kroppen däremot av med de små mängder laktat som bildas. Laktat används bland annat som energisubstrat genom aerob energiproduktion i andra muskler, hjärtat eller hjärnan. Alternativ tas laktatet upp av levern som gör om det till glukos, som sedan kan användas som energisubstrat.

I vila kan laktatnivåerna i blodet variera mellan 0,3–2 mmol/L. Vid ett högintensivt arbete som varar mellan 45-120 sekunder kan blodlaktatnivåerna däremot stiga upp till 25 mmol/L (2).

Förmågan att bilda höga nivåer av laktat kan ses som något positivt

Även höga laktatnivåer försvinner ”av sig själv” på sätten som beskrivits ovan. Bästa sättet att få bort det är att vila. Lågintensivt muskelarbete (promenader/lätt cykling) kan eventuellt skynda på processen men det gör dig samtidigt tröttare så effekten är sällan relevant.

Inom idrotter där man arbetar på en hög intensitet under lång tid är det viktigt med en välutvecklad anaerob energiproduktion. Ett exempel på detta är 400 och 800 meter där man springer i en hög hastighet under hela loppet (3). Då sker en stor anaerob energiproduktion vilket resulterar i höga nivåer av laktat men gör det samtidigt möjligt för sprintern att bibehålla den höga hastigheten. Förmågan att bilda höga nivåer av laktat kan därför ses som något positivt (4).

Det är inte laktat som orsakar smärtan

Huruvida laktat orsakar smärta är något forskare har undersökt genom att höja laktatnivåerna i musklerna genom dropp (5). Forskarna fann att höga nivåer av laktat inte orsakade någon smärtsam sensation i musklerna. Inte heller dropp med vätejoner eller ATP resulterade i något smärtsamt stimuli.

När deltagarna fick dropp som innehöll en kombination av laktat, vätejoner och ATP upplevde de däremot både en smärta och trötthetskänsla i musklerna. Forskarna kunde dessutom påvisa ett tydligt dos-responssamband, där högre nivåer gav ett större svar.

Nivåer av laktat, vätejoner och ATP motsvarande koncentrationen i vilande muskler gav inget sensoriskt stimuli. När koncentrationen höjdes till nivåer motsvarande måttlig uthållighetsträning upplevde deltagarna däremot en betydande trötthetskänsla. En koncentration motsvarande intensiv träning gav starkare trötthetskänsla men även viss smärta. Ännu högre nivåer, motsvarande vad som uppnås vid intensivt muskelarbete med lokal syrebrist, orsakade mer smärta men ingen ytterligare trötthetskänsla.

Att på konstgjord väg återskapa den kemiska miljön som råder i en hårt arbetande muskel verkar med andra ord resultera i såväl en trötthetskänsla som smärta. Att hävda att laktat är ensam orsak till detta är dock som mest en sanning med modifikation.

Referenser

1. Cairns SP. Lactic acid and exercise performance : culprit or friend? Sports Med. 2006;36(4):279–91.
2. Jacobs I. Blood lactate. Implications for training and sports performance. Sports Med. 1986;3(1):10–25.
3. Duffield R, Dawson B, Goodman C. Energy system contribution to 400-metre and 800-metre track running. J Sports Sci. mars 2005;23(3):299–307.
4. Green S, Dawson B. Measurement of anaerobic capacities in humans. Definitions, limitations and unsolved problems. Sports Med. maj 1993;15(5):312–27.
5. Pollak KA, Swenson JD, Vanhaitsma TA, Hughen RW, Jo D, White AT, m.fl. Exogenously applied muscle metabolites synergistically evoke sensations of muscle fatigue and pain in human subjects. Exp Physiol. februari 2014;99(2):368–80.

14 dec 2022
Text: Victor Bengtsson, universitetsadjunkt på fysioterapeutprogrammet, Uppsala universitet

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)