Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Elaine Bernadine Castro. (Creative commons)
20
Delningar
Lägg i läslista
Fridykning / Övrig forskning

Hyperventilering extra farligt vid upprepade dyk

10 Oct 2022
Text: Redaktionen

En ny studie vid Mittuniversitetet visar att hyperventilering gör att syrebristen och därmed också risken för blackout, blir särskilt stor när dyk upprepas i serier med korta mellanrum, då en syreskuld ackumuleras.

– Man visste sedan tidigare att fridykare kan drabbas av syrebrist och svimma, så kallad ”blackout”, vilket gör att de riskerar att drunkna om de inte blir räddade av en parkamrat. Lärdomen av vår nya studie är att dykaren aldrig ska hyperventilera, särskilt inte vid serier av upprepade dyk, säger Erika Schagatay, professor i zoofysiologi och den som leder forskargruppen, till Mittuniversitetet.

Risken för blackout anses vara ökad vid så kallad hyperventilering, då dykaren överventilerar före dyket, vilket gör att man inte känner när man behöver börja andas.

Prisad forskning

Doktoranden Frank Pernett har tilldelats det internationella priset Musimu Award för sitt arbete med fridykningsstudien vid Mittuniversitetet.

Musimu Award delas ut till minne av den belgiske elitfridykaren Patrick Musimu, som var världsledande inom sporten, men som drabbades av blackout och drunknade då han tränade ensam i en pool. Priset delades ut av European Underwater and Baromedical Society.

Forskargruppens tidigare studier har indikerat att risken för blackout kan vara större även vid upprepade dyk med korta mellanrum. I denna studie, som genomfördes på dyklabbet vid Mittuniversitetet i Östersund, ville forskarna mer ingående undersöka vad som händer när dessa båda riskfaktorer kombineras.

– Vi lät 18 personer hålla andan i serier med korta andningspauser med och utan hyperventilering. De fick doppa ansiktet i vatten när de höll andan och samtidigt mättes olika fysiologiska variabler på kroppen, som koldioxid och syrgas i utandningsluften, andningsrörelser, blodets syremättnad, puls och dykrespons, och blodflöde i huden, säger Erika Schagatay.

Forskarna mätte också mjältens volym och sammandragning, eftersom den boostar blodet med röda blodkroppar så att mer syre kan lagras.

Ackumulerad syreskuld

– Vi kunde slå fast att hyperventilering gör att syrebristen och därmed också risken för blackout blir särskilt stor när dyk upprepas i serier, med korta mellanrum, då en syreskuld ackumuleras. Det är så de flesta fritidsdykare dyker – och de drabbas oftare av blackout än tävlingsdykare, som bara gör ett maximerat dyk. Dykresponsen ändras inte genom serier av dyk, och inte heller mjältens kontraktion – och dessa försvarsreaktioner kan alltså inte skydda dykaren mot riskerna, säger Erika Schagatay till Mittuniversitetet.

Det är så de flesta fritidsdykare dyker – och de drabbas oftare av blackout än tävlingsdykare, som bara gör ett maximerat dyk.

I nästa steg planerar forskarna att undersöka hur många dyk som kan göras i serie och hur långa andningspauserna måste vara för att garantera återhämtning. Det ska ligga till grund för att utveckla ett varningssystem.

Studien vid Mittuniversitetet har finansierats av familjen Francis, som förlorat en son genom blackout, och av Centrum för Idrottsforskning.

Andra populära artiklar:

10 Oct 2022
Text: Redaktionen

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)