Mindre stress, bättre psykiskt mående och bättre sömn. Det är exempel på varför så många människor föredrar yoga som motionsform. Och forskning visar att de kan ha valt rätt.
Uppskattningsvis en miljon svenskar utövar någon form av yoga eller avspänningsövningar. Cirka 10 000 titlar i ämnet säljs på våra stora bokhandlarsajter och en uppsjö av företag och föreningar erbjuder träning till vitt skilda målgrupper.
Trots populariteten är forskningen om hur yoga påverkar kroppen begränsad, berättar Marian Papp, medicine doktor vid Karolinska institutet.
Läs också:
– Det är ett nytt och fortfarande ganska litet forskningsfält. Det är också lite bökigt att jämföra mellan studierna eftersom det finns så många olika yogaövningar, säger hon.
Fysiska övningar i fokus
Yogaforskningen i väst har fokuserat på effekten av yogabaserade fysiska övningar. Yoga är egentligen ett vidare begrepp som även innehåller livsstilsriktlinjer, förhållningssätt och reningstekniker. I yogabaserade övningar ingår alltid komponenterna: kropp, andning och sinne. Var man lägger tonvikten varierar mellan yogastilarna.
Vissa stilar tränar mer styrka och balans, till exempel hatha, vinyasa, hotyoga och ashtanga. Andra, som restorative yoga och yinyoga, fokuserar på återhämtning. Alla yogastilar har dock samma mål – att släppa på fysiska och emotionella spänningar och att öka uppmärksamheten till kroppen.
Olikheterna gör att det ibland är svårt att mäta effekterna vetenskapligt.
– Men forskningen har förbättrats de sista åren. Det gäller att jämföra likvärdiga yogaprogram och välja rätt parametrar. Instrument för att utvärdera och jämföra yogastilar har utvecklats av forskargrupper i USA, säger Marian Papp.
Samlad forskning
I USA har också den federala myndigheten The National Center for Complementary and Integrative Health (NCCIH), sammanställt yogaforskningen från framför allt Nordamerika, Europa och Indien.
Vad är NCCIH?
National Center for Complementary and Integrative Health (NCCIH) är USA:s federala myndighet för vetenskaplig forskning om kompletterande och alternativ medicin.
Forskningsresultat om yoga presenteras en minut in i den här filmen (engelska).
Bäst kunskap finns om välmående, smärthantering, stresshantering och fysisk funktion, till exempel styrka och balans. Men studierna är ofta små och av låg till måttlig kvalitet, konstaterar NCCIH. Därför går det i de flesta fall bara att peka på lovande resultat.
– Effekterna av fysisk yoga är ofta likvärdiga med annan fysisk aktivitet. Båda är icke-farmakologiska (utan läkemedel), vilket gör det svårt att få stora effekter. Det är lättare i studier med läkemedel där det går att blinda deltagarna för vilken medicin de tar, säger Marian Papp.
Lovande smärtstillare
Som smärtlindrare visar yogabaserad träning lovande resultat. NCCIH konstaterar att regelbunden träning kan minska smärta och förbättra funktionen i framför allt ländrygg, men också i nacke.
Yoga visar också positiva effekter på allmän hälsa, som stresshantering, psykisk hälsa, sömn och balans. Studier indikerar till exempel att yoga, liksom annan fysisk träning, kan sänka hjärtfrekvensen, andningshastigheten och blodtrycket och hjälpa till att minska oro och depression.
Yogan blir en slags samlingspunkt i det moderna samhället. I en yogaklass får deltagarna mycket uppmärksamhet och känner sig inkluderade, kanske på ett annorlunda vis än inom idrotten.
Yoga verkar vara minst lika effektivt som andra typer av träning för att lindra klimakteriesymptom. En utvärdering av 13 studier fann att yoga minskade både fysiska symtom, till exempel värmevallningar, och psykologiska symtom.
Dessutom kan yoga hjälpa personer med kroniska sjukdomar, till exempel cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), att hantera symtom och förbättra sin livskvalité.
En motpol till idrotten
Det som ytligt sett skiljer yogabaserade övningar från annan fysisk träning är synkroniseringen mellan andning och rörelse – samtidigt som uppmärksamheten riktas mot vad som sker i den egna kroppen.
Andra populära artiklar:
Gräver man djupare finns långa historiska rötter och ett mångfasetterat östasiatiskt kulturarv. Yoga ingår i filosofiska traditioner och är en komponent i flera religioner. Det ger yoga en andlig dimension som är svår för modern medicinsk vetenskap att tränga in i. En grogrund finns till myter och föreställningar som inte studerats vetenskapligt.
– En vanlig myt är att yogautövare lever längre. Men det verkar inte stämma. Det finns även föreställningar om att olika övningar är bra för olika organ i kroppen, vilket inte har prövats vetenskapligt, säger Marian Papp.
På många sätt är yoga en motpol till traditionell idrott. Förhållningssättet är annorlunda. I yoga ställs till exempel inga krav på prestation. Det kanske är något som bidrar till yogans dragningskraft, tror Marian Papp.
– Yogan blir en slags samlingspunkt i det moderna samhället. I en yogaklass får deltagarna mycket uppmärksamhet och känner sig inkluderade, kanske på ett annorlunda vis än inom idrotten. Yoga är mindfulness, där man är närvarande i nuet medan man gör övningarna. I idrotten pushar man ofta individen till att förbättra en tid eller sin muskelstyrka.
Yogafakta
Forskning tyder på att yogabaserad träning kan hjälpa till att:
- Förbättra allmän hälsa: lindra stress, stödja goda hälsovanor, förbättra mental hälsa, sömn och balans.
- Lindra smärta och förbättra funktion i rygg och nacke.
- Lindra klimakteriesymptom.
- Hantera ångest eller depressiva symtom i samband med svåra livssituationer. Däremot inte diagnostiserade psykiska tillstånd, t.ex. ångest, depression eller posttraumatisk stresstörning (PTSD).
- Ändra livsstil: t.ex. sluta röka och gå ner i vikt.
- Hantera symtom och förbättra livskvalitén för personer med kroniska sjukdomar.
Källa: The National Center for Complementary and Integrative Health (NCCIH)
Referenser
- www.nccih.nih.gov. The National Center for Complementary and Integrative Health (NCCIH).
- www.idrottsstatistik.se.