Min läslista

Din läslista är tom.

2273
Delningar
Lägg i läslista
Cancervård och träning / Hälsa & Medicin

Högintensiv träning hjälper patienter med bröstcancer

12 Nov 2018
Text: Prof. Yvonne Wengström, Sara Mijwel PhD (KI), Daniele Cardinale PhD (GIH)

Bör man träna hårt mitt under en pågående cancerbehandling? Svaret är ja, det visar ett stort svenskt forskningsprojekt. Högintensiv intervallträning är ett effektivt sätt att lindra cancerrelaterad trötthet och förbättra den fysiska funktionen under och efter cytostatikabehandling.

Framsteg i cancerterapi har gjort att fler överlever bröstcancer. Eftersom cancerbehandlingarna blir effektivare – men även aggressivare – innebär det samtidigt att fler drabbas av negativa långtidseffekter av cytostatikabehandlingen, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Studier har visat att risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar var större än risken att dö från sin cancer sju år efter diagnosen hos äldre bröstcanceröverlevare [1].

Brist på träningsstudier

Fysisk träning är en intervention som kan motverka flera av dessa skadliga effekter. Högintensiv intervallträning har visat sig vara en effektiv träningsmodell för både friska individer och individer med hjärt- och kärlsjukdom [2]. För patienter med cancer råder dock en brist på träningsstudier under pågående cytostatikabehandling och studier som jämfört effekten av olika träningsprogram.

Bör man träna under en pågående cancerbehandling? Hur aktiv ska man vara? Vilken typ av träning ger en bevisad positiv effekt på både cancer- och behandlingsrelaterade symptom? Detta är några av de tidigare obesvarade frågorna inom cancervård och träning som forskningsprojektet OptiTrain tittat närmare på.

Unikt svensk forskningsprojekt

Forskningsprojektet OptiTrain (se faktaruta) vid Karolinska Universitetssjukhuset är den största studien i världen som testat och utvärderat effekten av högintensiv intervallträning under pågående cancerbehandling – och en av få studier som har inkluderat längre uppföljningar.

Fakta: OptiTrain

OptiTrain är ett forskningsprojekt vid Karolinska Universitetssjukhuset som leds av professor Yvonne Wengström.

Det är den största studien i världen som testat och utvärderat effekten av högintensiv intervallträning under pågående cancerbehandling och en av få studier som har inkluderat längre uppföljningar.

I projektet har även muskelbiopsier från 23 kvinnor som deltog i studien analyserats för markörer för muskelfunktion och struktur. Studien var ett samarbete med Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och det är första gången som träningsanpassningar i muskelvävnad i patienter med bröstcancer studeras.

Expandera

Sammantaget visar OptiTrains studie att patienter med bröstcancer kan ha stor nytta av styrketräning och högintensiv konditionsträning under pågående cytostatikabehandling. Vi anser därför att det är viktigt att inom cancervård implementera fysisk träning för patienter med bröstcancer under pågående behandling.

Detta för att så tidigt som möjligt motverka många av de negativa effekterna av cytostatika och inaktivitet på både muskelstyrka, muskelfunktion, samt för att förbättra livskvaliteten.

Cancerpatienter i tre grupper

I studien slumpades 240 patienter med bröstcancer till tre olika grupper. En grupp deltog under den 16 veckor långa cytostatikabehandlingen i ett professionellt lett träningsprogram två gånger per vecka, vilket kombinerade styrketräning med högintensiv intervallträning. 

Fakta: Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer bland kvinnor. I Sverige rapporterades 9444 bröstcancer-diagnoser år 2015 och 1431 individer avled i bröstcancer samma år [7].

Framsteg i cancerterapi har bidragit till förbättringar i överlevnad av bröstcancer [8]. Femårsöverlevnaden för bröstcancer är i Sverige kring 90 procent och mer än 97 000 kvinnor i Sverige har idag överlevt bröstcancer [7].

Tidigare studier visar att patienter med bröstcancer som genomför en behandling minskar sin fysiska aktivitet. Detta kan ytterligare förvärra biverkningar som trötthet under en cancerbehandling [9].

Den cancerrelaterade tröttheten är det vanligaste förekommande symtomet vid cytostatikabehandling och ett av de mest betungande.

Det finns idag inga mediciner som har visat sig vara effektiva att lindra detta symptom. Cancerrelaterad trötthet kan inte lindras av vila eller sömn [10].

Expandera

Den andra gruppen genomförde ett professionellt lett träningsprogram som innehöll måttligt ansträngande konditionsträning samt högintensiv intervallträning. Även detta två gånger per vecka. Den tredje gruppen (kontrollgruppen) fick standardråd om fysisk aktivitet, med andra ord fick de inte något professionellt lett träningsprogram.

Därefter undersöktes hur träningen påverkade trötthet, fysisk kapacitet, cancerspecifika symptom, fysisk funktion, samt muskelstruktur och muskelfunktion, både före och direkt efter behandlingen samt tolv månader senare.

Patienterna klarade av träningen

Trots att många av patienterna i de två träningsgrupperna inte var vana vid fysisk ansträngning klarade 86 procent av deltagarna den planerade intensiteten för både styrketräningen med fria vikter och maskiner och den högintensiva intervallträningen på stationär cykel.

Deltagarna var positivt överraskade att de orkade träna så hårt under sin behandling

När patienterna intervjuades om träningen framkom det att de upplevde träningen som ett verktyg för att uppleva hälsa [3]. Deltagarna var positivt överraskade att de orkade träna så hårt under sin behandling och upplevde att de genom att klara av denna typ av träning kunde ta makten över situationen trots att de var mitt i en krävande behandling.

Minskad trötthet och bättre muskelfunktion

Resultaten av studien, som publicerats i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment, visade att kvinnorna som tränade kombinerad styrke- och högintensiv intervallträning minskade sin smärtkänslighet och var mindre trötta än kvinnorna i kontrollgruppen. Deltagarna i de två professionellt ledda träningsgrupperna hade även fått positiva effekter på kondition, kroppsvikt och symptombörda, jämfört med kontrollgruppen [4].

Analys av muskelvävnad visade att båda typerna av träningsprogram, till skillnad från kontrollgruppen, skyddade musklernas funktion under cytostatikabehandlingen. Muskelproverna från de tränande kvinnorna visade på bibehållen eller förbättrad muskelfunktion. Även muskelfibrernas storlek och kapillärer ökade [5].

Hos de kvinnor som lottades till kontrollgruppen försämrades mitokondriefunktionen och muskelfibrerna minskade i storlek under cytostatikabehandlingen.

Sammantaget tyder detta på att träning under en cytostatikabehandling medför träningsspecifika anpassningar på muskelnivå av liknande magnitud som i otränade friska individer. Kontrollgruppen hade istället generella försämringar efter cytostatikabehandlingen.

Positiva effekter även på lång sikt

I projektet fick deltagarna i de två träningsgrupperna ”Fysisk aktivitet på recept” (FaR) efter den 16 veckor långa träningsinterventionen. Detta för att underlätta för de deltagare som ville fortsätta att träna på egen hand efter cytostatikabehandlingen.

Tolv månader efter att patienterna gått med i studien gjordes nya mätningar som visade att de kvinnor som deltagit i träning under behandlingen minskade den cancerrelaterade tröttheten och förbättrade muskelstyrkan, jämfört med en fortsatt försämrad muskelstyrka hos de som varit del av kontrollgruppen.

De som hade tränat konditionsträning under sin cytostatikabehandling hade en minskad symptombörda och en fortsatt bibehållen kroppsvikt. Denna information är viktig då viktuppgång i samband med cancerbehandling har blivit allt vanligare och inte bara ökar risken att drabbas av andra sjukdomar (diabetes, hjärt- och kärlsjukdom) utan också risken för förtida död efter en cancerdiagnos [6].

Dessa deltagare var också mindre sjukskrivna jämfört med kvinnorna som var lottade till kontrollgruppen vid 12-månadersuppföljningen, vilket indikerar att träning även kan ha en positiv påverkan på samhällsekonomin.

Tips för dig som vill träna under cancerbehandlingen

  1. Hitta strategier för att vara fysiskt aktiv även om du känner dig trött – du kommer att känna dig ännu piggare efteråt.
  2. Tyvärr räcker det inte att bara ta lugna promenader för att motverka de negativa effekterna av cellgiftsbehandling, försök få in minst två dagar av träning med en kombination av styrke- och konditionsträning gärna med hög intensitet.
  3. Det är inte farligt att träna den armen där du har en piccline/infart, men undvik hastiga rörelser.
  4. En professionell tränare kan ge bra stöd samt hjälpa till med träningsrådgivning och att nå rätt intensitetsnivå.

Referenser

  1. Lakoski SG, Barlow CE, Koelwyn GJ, Hornsby WE, Hernandez J, Defina LF, Radford NB, Thomas SM, Herndon JE, Peppercorn J et al: The influence of adjuvant therapy on cardiorespiratory fitness in early-stage breast cancer seven years after diagnosis: the Cooper Center Longitudinal Study. Breast Cancer Res Treat 2013, 138(3):909-916.
  2. MacInnis MJ, Gibala MJ: Physiological adaptations to interval training and the role of exercise intensity. J Physiol 2017, 595(9):2915-2930.
  3. Backman M, Browall M, Sundberg CJ, Wengström Y: Experiencing health – Physical activity during adjuvant chemotherapy treatment for women with breast cancer. Eur J Oncol Nurs 2016, 21:160-167.
  4. Mijwel S, Backman M, Bolam KA, Olofsson E, Norrbom J, Bergh J, Sundberg CJ, Wengström Y, Rundqvist H: Highly favorable physiological responses to concurrent resistance and high-intensity interval training during chemotherapy: the OptiTrain breast cancer trial. Breast Cancer Res Treat 2018, 169(1):93-103.
  5. Mijwel S, Cardinale DA, Norrbom J, Chapman M, Ivarsson N, Wengström Y, Sundberg CJ, Rundqvist H: Exercise training during chemotherapy preserves skeletal muscle fiber area, capillarization, and mitochondrial content in patients with breast cancer. Faseb j 2018:fj201700968R.
  6. Irwin ML, Fabian C, McTiernan A: Risk Reduction from Weight Management and Physical Activity Interventions. Adv Exp Med Biol 2015, 862:193-212.
  7. Nationellt vårdprogram. 2nd edn. Regionala Cancercentrum i samverkan: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland; 2018.
  8. Anampa J, Makower D, Sparano JA: Progress in adjuvant chemotherapy for breast cancer: an overview. BMC medicine 2015, 13:195.
  9. Huy C, Schmidt ME, Vrieling A, Chang-Claude J, Steindorf K: Physical activity in a German breast cancer patient cohort: one-year trends and characteristics associated with change in activity level. European journal of cancer (Oxford, England : 1990) 2012, 48(3):297-304.
  10. Stone PC, Minton O: Cancer-related fatigue. European journal of cancer (Oxford, England : 1990) 2008, 44(8):1097-1104.
Expandera

Forskare

Daniele Cardinale

PhD i fysiologi
Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)

Sara Mijwel

PhD
Institutionen för Neurobiologi, Karolinska Institutet

Yvonne Wengström

Professor
Institutionen för Neurobiologi, Karolinska Institutet

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se