Att träning i unga år är en investering för livet i skelettet är vetenskapligt väl dokumenterat. Men investeringen ger även en långsiktigt god ränta på en annan fundamental kroppsdel – nämligen vår hjärna. Det visar en unik studie från Göteborgs universitet.

En studie som innefattar drygt 1,1 miljoner individer har onekligen vad forskarna brukar kalla “statistic power”. Detta, i kombination med att forskarna i den aktuella studien även följt personerna upp till 42 år – i genomsnitt 25,7 år – ger förstås extra dimensioner åt analyserna. Studiens deltagare var 18-åriga män som deltagit i mönstringen till det militära mellan åren 1968-2005. En mönstring där alla fick genomföra såväl ett konditionstest som ett kognitivt test.

Resultaten på konditionstesterna delades in i kategorierna låg, medel och hög av forskarna. Därefter analyserades sambandet mellan deras konditionsnivå och förekomsten av tidigt utvecklad demens senare i livet.

– Våra resultat visar att en låg konditionsnivå i samband med testerna innebär en högre risk för att drabbas av tidig demens jämfört med de som vid testtillfället hade en hög konditionsnivå. Svaga resultat på både konditionstestet och det kognitiva testet innebar en sju gånger högre risk jämfört med de som där uppvisade höga testresultat, säger Maria Åberg vid Göteborgs universitet, en av forskarna bakom studien.

En hög aerob kapacitet i ungdomsåren tycks med andra ord vara av stor betydelse för vad som händer i våra hjärnor då vi blir äldre. Något som enigt Maria Åberg eventuellt kan förklaras med att människans hjärna visat sig utvecklas ända upp till 25 års ålder. Ett antal djurstudier har också visat att fysisk träning bidrar till att bland annat fler nervceller och synapser skapas.

På människor har en ökad hjärnvolym i området Hippocampus noterats efter aerob träning. Faktorer som sammantaget kan tänkas stärka hjärnans motståndskraft mot olika nedbrytande sjukdomar som ofta dyker upp senare i livet. Huruvida de personer som hade höga konditionsresultat vid mönstringen fortsatt vara fysiskt aktiva genom livet är okänt. Skulle så vara fallet är det förstås en parameter som också kan ha betydelse för effekterna på hjärnan vid högre åldrar.

Men det är nu inte enbart träning som påverkar hjärnan långsiktigt. Faktum är att resultaten på de kognitiva testerna visade sig ha en ännu starkare koppling till
förekomsten av tidig demens. En hög konditionsnivå – jämfört med en låg – med samtidigt låga poäng på det kognitiva testet minskade risken för tidig demens
med 48 procent. Å andra sidan innebar ett högt kognitivt testresultat – jämfört med en låg – med samtidigt låga poäng på konditions testet en minskad risk för
tidig demens med 74 procent.

Att kombinationen låg konditionsnivå och svaga resultat på kognitionstestet är liktydigt med den allra största risken ligger så att säga i tangentens färdriktning.

– I sammanhanget är det värt att nämna en studie gjord av mina kollegor Lina Bunketorp Käll och Mikael Nilsson. I projektet ”School in motion” i Mölndal så fördubblade man antalet idrottstimmar i skolan från två till fyra timmar i veckan. Innan dess hade man noterat en tendens till fallande resultat på de nationella
proven. Projektet pågick under flera år och det visade sig att resultaten mellan år 2000-2008 förbättrades i såväl matematik, svenska och engelska, säger Maria Åberg.