Det finns faktiskt saker inom ishockeyn som var bättre förr. En unik studie från Luleå tekniska universitet visar att antalet hjärnskakningar var betydligt färre i mitten av 1980-talet jämfört med i dag.
Resultaten är tydliga. Det har under den här tidsperioden skett en dramatisk ökning av antalet hjärnskakningar inom svensk elithockey. De två första undersökningsåren registrerades inga hjärnskakningar överhuvudtaget.
I dag är den siffran 140 per 1 000 spelade matcher, säger Mascha Pauelsen som i sitt avhandlingsarbete bedriver forskning utifrån 29 års registreringar av hjärnskakningar i ett svenskt elitserielag. En dokumentation som samlats in av Yelverton Tegner, Sveriges ledande expert på området.
Forwards mer utsatta
Resultat visar bland annat att antalet hjärnskakningar har en koppling till spelarnas position ute på isen. Forwards är mer utsatta än backar och målvakter. Merparten av skadorna inträffar ute på öppen is. Ofta till följd av tacklingar mellan två spelare där den ”blinda sidan” är den kritiska. Men, för att en hjärnskakning ska inträffa behöver det inte nödvändigtvis ha skett något våld mot huvudet.
– En hjärnskakning kan även uppstå vid exempelvis tacklingar axel mot axel. Det som händer är att hjärnan inne i skallen både accelererar och deccelererar. Den kan både snurra därinne och åka fram och tillbaka, så kallad whiplash. Vid whiplash så blir det i regel mer skador på hjärnbarken och balans samt närminne påverkas negativt, säger Mascha Pauelsen.
– När hjärnan snurrar omkring inne i skallbenet så verkar det som att skadorna ofta sitter djupare. Symptomen brukar vara rätt diffusa och patienten kan exempelvis känna trötthet och nedsatt humör.
Verkligt allvarliga problem kan uppstå om spelaren återgår för tidigt till träning – men framför allt till match. Då ökar risken att drabbas av en ny hjärnskakning eftersom det då räcker med en mindre smäll.
– Tyvärr kan inte dagens hjälmar förebygga en hjärnskakning. Det dom kan göra är att förhindra skallfrakturer – förutsatt att de sitter på ordentligt. Men eftersom hjärnan rör sig inne i skallen så skulle det i praktiken behövas någon form av airbag för att dämpa de krafter som uppstår i samband med en hjärnskakning. Men det där arbetet är mer en ingenjörsfråga att ta tag i, säger hon.
Söker svar
Vilka generella slutsatser kan då dras utifrån ett material som kommer från dokumentation av ett specifikt elitserielag som följts under nästan tre decennier? Mascha Pauelsen ser inget som tyder på att det aktuella laget skulle skilja sig åt från andra lag i det här sammanhanget. Hon tror att resultaten sannolikt även kan översättas till att även gälla proffslag runt om i Europa. Däremot är det kanske mer tveksamt om de även kan anses gälla för NHL.
Men vad är det då som ligger bakom att antalet hjärnskakningar ökat så mycket under den här tidsperioden? Det är, konstaterar Mascha Pauelsen, den stora frågan som forskarna i dag inte kan svara på. Att frågan med jämna mellanrum uppmärksammas stort i media och att regelbrottet ”Checking to the head” sedan länge finns inskrivet i domarböckerna har uppenbarligen inte hjälpt. Kanske, funderar hon, handlar det om att spelet har blivit snabbare, hårdare och dessutom präglat av en annan attityd? Men den frågan återstår ännu att besvara vetenskapligt.
– Nu har vi kartlagt 29 säsonger på högsta nivå i Sverige. Det viktiga nu blir att gå vidare med frågan varför det har blivit så här – och vad man kan göra åt det? När den första frågan är besvarad kan man gå vidare och titta på den andra, säger Mascha Pauelsen.