När unga idrottare får svårt att andas under träning tolkas besvären ofta som astma. Men problemen kan ha flera orsaker som kräver olika behandling. Symtomen räcker inte för att ställa rätt diagnos, visar forskning.
Att bli andfådd är en naturlig del av fysisk aktivitet och träning. Men för vissa ungdomar blir andningen ett hinder. Symtomen kan variera från pipande andning och tryck över bröstet till en stark känsla av att luften inte räcker till under eller efter träning.
Astma är ofta den givna förklaringen redan innan diagnosen är bekräftad. Men liknande symtom kan ha orsaker som kräver helt olika behandling. Frågan är därför inte bara om symtomen finns, utan om vi tolkar dem rätt.
Olika diagnoser med liknande symtom
Den kanske vanligaste orsaken till besvären är ansträngningsutlöst bronkkonstriktion (EIB). Tillståndet innebär att de nedre luftvägarna tillfälligt drar ihop sig i samband med eller efter intensiv fysisk aktivitet.
Fakta Astma, EIB och EILO
Astma är en kronisk sjukdom som innebär inflammation och ökad känslighet i luftvägarna. Besvären kan variera över tid och bland annat ge hosta, pipande andning och andnöd.
EIB (ansträngningsutlöst bronkkonstriktion) innebär att luftrören tillfälligt drar ihop sig i samband med eller efter fysisk ansträngning. EIB är vanligt hos personer med astma, men kan också förekomma hos personer som inte har astma. Därför är ansträngningsutlöst astma en mindre precis benämning.
EILO (ansträngningsutlöst laryngeal obstruktion) innebär att struphuvudet tillfälligt blir trängre under hård fysisk ansträngning. Det begränsar luftflödet vid inandning och kan ge andningsbesvär som ibland förväxlas med astma.
Tillståndet förekommer ofta hos personer med astma, men kan även förekomma hos personer som inte har astma (1). Studier visar att EIB också är vanligare bland idrottare än i den övriga befolkningen, särskilt hos dem som tränar och tävlar på elitnivå (2).
Men andningsbesvär vid träning beror inte alltid på förändringar i de nedre luftvägarna. En annan, betydligt mindre uppmärksammad, orsak är ansträngningsutlöst laryngeal obstruktion (EILO). Vid EILO uppstår en tillfällig förträngning i struphuvudet under hård ansträngning. Det begränsar luftflödet på inandning och kan ge en stark känsla av andnöd (3).
För den som drabbas av EIB eller EILO kan symtomen vara mycket lika. Båda tillstånden kan orsaka andnöd, obehag i luftvägarna och påverka möjligheten att träna och prestera (3,4). Det gör det svårt att avgöra orsaken enbart utifrån symtom.
Var tolfte elev hade EILO
EILO är också en relativt vanlig orsak till sådana besvär hos unga idrottare (5–7). I vår studie bland ungdomar vid ett idrottsgymnasium i Uppsala deltog 98 elever i ett EIB-test och 75 av dem gjorde även ett test för EILO. Resultaten visar att så många som var fjärde elev hade EIB och ungefär var tolfte EILO (5). Eleverna utövade sammanlagt 21 olika idrotter, bland annat fotboll, innebandy, amerikansk fotboll, basket och orientering.
Många av dessa elever saknade också en tidigare diagnos. Resultaten tyder på att luftvägsproblem hos unga idrottare riskerar att förbli oupptäckta eller misstolkas om de inte utreds ordentligt.
Även studier från allmänbefolkningen visar att EILO förekommer hos ungdomar, vilket talar för att tillståndet inte enbart är ett problem bland högpresterande idrottare (6).
Symtom räcker inte för diagnos
Det kan verka självklart att den som upplever andningsbesvär också är den som har ett luftvägsproblem, men våra resultat visar att verkligheten är mer komplicerad (5).
Ungdomarnas upplevda besvär stämde inte alltid överens med testresultaten. Många med andningsbesvär hade varken EIB eller EILO, medan vissa ungdomar hade tydliga fynd utan att uppleva några större besvär (5).
Andningsbesvär under träning är därför inte en diagnos i sig, utan ett symtom som kan ha flera olika orsaker. Vissa riskerar att få astmabehandling utan att ha rätt diagnos, medan andra fortsätter att träna med besvär utan att få den hjälp de behöver.
För tävlingsidrottare finns ytterligare en aspekt: vissa astmaläkemedel omfattas av antidopingregler (8), vilket ytterligare understryker vikten av en korrekt diagnos och rätt behandling.
Så utreds och behandlas EIB och EILO
Om symtomen inte räcker för att ställa diagnos, hur tar man då reda på orsaken?
Studien på idrottsgymnasiet i korthet:
- 98 elever gjorde ett EIB-test och 75 av dem gjorde även ett test för EILO
- Cirka 23 procent av ungdomarna hade EIB.
- Cirka 8 procent hade EILO.
- Under den tvååriga uppföljningen tillkom nya fall av både EIB och EILO.
- Självrapporterade andningsbesvär vid träning visade inte vem som hade EIB eller EILO.
- Standardiserade tester behövs för att ställa rätt diagnos och välja rätt behandling.
Vid misstanke om EIB bör lungfunktionen mätas före och efter ett standardiserat ansträngningstest (1). Vid misstanke om EILO bör struphuvudet undersökas under fysisk aktivitet med hjälp av en tunn kamera (3).
Tillgången till dessa undersökningar varierar i landet. EIB kan ofta utredas på barnkliniker, astma- och allergimottagningar eller kliniska fysiologiska laboratorier.
Utredning av EILO kräver mer specialiserad utrustning och kompetens och görs endast på ett begränsat antal specialistkliniker. För ungdomar med kvarstående andningsbesvär trots en normal astmautredning kan det därför vara aktuellt med remiss till en klinik som utreder EILO.
Rätt diagnos är viktig eftersom EIB och EILO kräver olika behandling. Vid EIB används bland annat inhalerade läkemedel för att förebygga eller minska sammandragningen av luftrören. Vid EILO består behandlingen i stället av information, anpassning av träningsupplägget och ibland träning av olika andningstekniker (3,7).
Idrottares luftvägar kan reagera annorlunda
I en annan studie undersökte vi om vanliga frågor om symtom och markörer för luftvägsinflammation kunde visa vilka ungdomar som behöver testas.
Bland ungdomar i allmänbefolkningen såg vi vissa samband mellan markörer, symtom och luftvägsreaktioner vid träning. Men bland idrottande ungdomar fanns inte samma mönster (9).
Resultaten tyder på att unga idrottares luftvägar kan reagera annorlunda än andra ungdomars. Markörer som är användbara i den övriga befolkningen behöver därför inte fungera lika bra för idrottare. Det understryker vikten av standardiserade tester när unga idrottare utreds för andningsbesvär.
Negativt test utesluter inte framtida problem
När vi följde ungdomarna på idrottsgymnasiet under två år såg vi att både EIB och EILO kunde utvecklas hos ungdomar som tidigare haft normala testresultat. Samtidigt var testresultaten negativa vid uppföljningen för vissa som tidigare haft positiva resultat (10).
Ett normalt testresultat utesluter alltså inte framtida problem. Vid kvarstående eller nytillkomna besvär kan det därför finnas skäl att göra en ny utredning.
Särskilt intressant var att ungdomar som rapporterade flera astmaliknande symtom hade en ökad risk att utveckla EIB över tid (10). Den kunskapen kan hjälpa tränare och vårdpersonal att bedöma vilka ungdomar som behöver följas upp närmare.
Vad betyder resultaten för idrotten?
Budskapet till tränare, ledare, vårdnadshavare och aktiva är tydligt:
- Återkommande andningsbesvär under träning bör tas på allvar.
- Besvären behöver inte bero på bristande kondition eller ovana vid fysisk ansträngning.
- Besvären är inte automatiskt tecken på astma.
Andningsbesvär kan ha flera orsaker, däribland EIB och EILO. Samtidigt kan ungdomar med EIB eller EILO ha få eller inga tydliga symtom. Bedömningen kan därför inte enbart baseras på hur individen upplever sin andning.
Vid återkommande problem kan en standardiserad utredning vara avgörande för att hitta orsaken och välja rätt behandling. Det ger unga idrottare bättre förutsättningar att fortsätta träna och utvecklas utan att begränsas av obehandlade eller felbehandlade andningsbesvär.
Referenser
- Parsons, J.P. m.fl. Am J Respir Crit Care Med. 2013. 187:1016–1027.
- Aggarwal, B. m.fl. NPJ Prim Care Respir Med. 2018. 28:31.
- Halvorsen, T. m.fl. Eur Respir J. 2017. 50:1602221.
- Price, O.J. m.fl. Sports Med. 2014. 44:1749–1761.
- Ersson, K. m.fl. Pediatr Pulmonol. 2020. 55:3509–3516.
- Johansson, H. m.fl. Thorax. 2015. 70:57–63.
- Hull, J.H. m.fl. Am J Respir Crit Care Med. 2016. 194:1062–1072.
- World Anti-Doping Agency. The 2026 Prohibited List: International Standard. 2026.
- Ersson, K. m.fl. Pediatr Pulmonol. 2025. 60:e71296.
- Ersson, K. m.fl. Scand J Med Sci Sports. 2023. 33:1509–1518.