Min läslista

Din läslista är tom.

29
Delningar
Lägg i läslista
Jämställdhet / Idrott & samhälle

Kraftig ökning av jämställda idrottsstyrelser – men mycket arbete återstår

25 Feb 2022
Text: Johan Pihlblad, redaktör

Utvecklingen mot formell jämställdhet i specialidrottsförbundens styrelser har gått snabbt framåt de senaste åren. Nära hälften av ledamöterna är nu kvinnor.
– Det är positivt, men statistiken innebär inte automatiskt att själva styrelsearbetet är jämställt i praktiken. Idrottsrörelsen skapades av män för män, och rymmer paradoxer som är svåra att hantera, säger idrottsforskaren Daniel Alsarve.

Aldrig tidigare har det funnits med så många kvinnor i specialidrottsförbundens 71 styrelser. Siffror från Riksidrottsförbundet för 2020 visar att hela 86 procent av förbundens styrelser kan betraktas som jämställda och bara mellan 2019 och 2020 skedde en ökning med 25 procentenheter.

Totalt sett är 52 procent av ledamöterna män och 48 procent kvinnor. Och fler kvinnor tycks fylla på underifrån – bland ledamöter under 45 år dominerar kvinnorna.

Läs också:

Stämman visade vägen

År 2025 ska båda könen ha ”samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen”. Det klubbade Riksidrottsförbundets stämma för snart fem år sedan. Ett delmål är att kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ ska vara representerade med minst 40 procent.

Statistik om jämställdhet inom idrotten

Både kvinnor och män måste ha minst 40 procent av posterna för att styrelsen ska betraktas som jämställd. Det beslutades vid Riksidrottsförbundets stämma för snart fem år.

År 2009, då Centrum för idrottsforskning började följa statistiken, var endast 35 procent av specialidrottsförbundens styrelser jämställda. År 2020 var motsvarande siffra 86 procent.

På sajten www.idrottsstatistik.se hittar du fördjupad statistik om idrottens jämställhet.

De förändringar vi nu ser i styrelserna är en effekt av det beslutet, tror Daniel Alsarve, docent i idrottsvetenskap vid Örebro universitet, som forskar om demokrati-, genus- och maskulinitetsfrågor inom idrotten.

Ordföranderollen speciell

På de högsta posterna går inte utvecklingen lika snabbt som bland övriga ledamöter. Två tredjedelar av specialidrottsförbundens ordföranden är män. Detsamma gäller rollen som generalsekreterare. Bland förbundens representanter i internationella förbundsstyrelser och kommittéer än män ännu lite vanligare.

Ordföranden har självfallet en central position i styrelsen. Det är hen som förbereder och leder möten och som ofta för förbundets eller föreningens talan i medier och på konferenser.

Ordföranden har högst status, och med status följer makt. Rollen kräver samtidigt mycket arbete och är tidskrävande. Den passar inte alla och är därför svårare att få mer jämställd.

– Det sägs att du behöver vara pensionär eller miljonär för att ta en del arbetstunga förtroendeuppdrag, och det ligger en hel del i det påståendet, säger Daniel Alsarve.

Återstår många hinder

På uppdrag av Riksidrottsförbundet har Daniel Alsarve studerat möjligheter och hinder för kvinnor och män att nå höga ledarpositioner inom lagidrott. Projektet Sätt bollen i rullning bygger på intervjuer med 27 ordföranden inom förbunden för fotboll, handboll och basket.

Bortom siffor och statistik finns attityder, normer, kulturer och ekonomiska strukturer som är betydligt svårare att förändra för att nå verklig jämställdhet, enligt Daniel Alsarve.

Tips till föreningar och förbund i jämställdhetsarbetet

Daniel Alsarve ger här några tips till föreningar och förbund i jämställdhetsarbetet:

  • Ställ ett antal frågor vid ett styrelsemöte:
    – Är jämställdhet viktigt för oss – och varför?
    – Hur ser representationen i vår styrelse ut – Vill vi få in fler röster i rummet?
    – Fundera vilken målsättning styrelsen vill ha – Var vill man stå i jämställdhetsfrågan?
  • Ha bestämda start- och sluttider för styrelsemöten och välj tider som passar alla, även t.ex. småbarnsföräldrar.
  • Gör en kartläggning av resursfördelning och träningstider, det finns metoder för det.
  • Prova dela ordförandeposten, en man och en kvinna. Det har visat sig framgångsrikt.

Till projektet Sätt bollen i rullning finns ett utbildningsmaterial för idrottsstyrelser. Materialet bygger på ett antal case. Syftet är att öka medvetenheten hos de förtroendevalda om jämställdhetens mångbottnade innehåll.

– Jämställdhet är en social rättvisa där relationen mellan kvinnor och män präglas av jämn ekonomisk fördelning av resurser och ett lika kulturellt erkännande, säger han.

Att man inte nått dit ännu är inte så konstigt, enligt Daniel Alsarve. Idrottsrörelsen skapades av män för män. Kvinnors inträde på idrottsarenan ansågs problematisk i många fall. Fotboll för damer är ett exempel.

– Det ansågs både vara fult och farligt för kvinnor att spela. Sådana attityder tillsammans med mer formella hinder har satt spår som är svåra att förändra och som än i dag påverkar till exempel ekonomin och viljan att sponsra eller finansiera damfotboll.

Det är sega kulturella föreställningar som sitter kvar i väggarna i många styrelserum, enligt Daniel Alsarve.

– Kvinnan behöver fortfarande motivera sin egen position i sådana kulturer, säger han.

Idrottens jämställdhetsparadox

Idén om jämställdhet grundar sig i tanken om rättvisa. En hörnsten i idrottens rättvisetänkande skapar ett dilemma när det kommer till jämställdhet.

– Det är få områden i samhället som så oproblematiskt delar upp verksamheterna efter kön. I idrotten betraktar man det tvärtom som orättvist om kvinnor och män skulle tävla mot varandra, säger Daniel Alsarve.

Andra populära artiklar:

I skolan eller på en arbetsplats skulle en sådan uppdelning uppfattas som orättvis – kanske till och med olaglig. Mängder av forskning visar att en uppdelning efter kön gynnar männens verksamhet på olika sätt, enligt Daniel Alsarve. Det resulterar i att män får högre status och större finansiella resurser. Damidrotten blir en b-variant av herridrotten.

– Idrottens syn på rättvisa och strävan efter jämställdhet skapar en paradox. Det gör idrotten till en särskilt svår arena att åstadkomma jämställdhet i, säger han.

Medlemmarna bestämmer

Samtidigt är idrotten demokratiskt uppbyggd. Det är ytterst medlemmarna som bestämmer över verksamheten.

– Skulle tillräckligt många medlemmar verkligen bestämma sig för en förändring, finns det inget i systemet som hindrar dem från att via majoritetsbeslut och ideellt arbete försöka vrida strukturerna, konstaterar Daniel Alsarve.

Utbildning för styrelser

Till projektet Sätt bollen i rullning finns ett utbildningsmaterial för idrottsstyrelser. Materialet bygger på ett antal case. Syftet är att öka medvetenheten hos de förtroendevalda om jämställdhetens mångbottnade innehåll.

25 Feb 2022
Text: Johan Pihlblad, redaktör

Läs mer om:

jämlika förutsättningar

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kontakta oss

Utges av

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se