Det är vanligt att idrottsföreningar fuskar med sin ekonomi. Det tror i alla fall 23 procent av idrottens kassörer. Fler än hälften tror också att det är vanligt med omedvetna regelbrott.

Centrum för idrottsforskning har undersökt idrottsföreningars ekonomiska situation och deras etiska utmaningar i frågor som handlar om ekonomi. I en enkät riktad till 16 316 föreningar ombads klubbarnas kassörer bland annat svara på hur vanligt de tror att det är med regelbrott i idrottsföreningar i allmänhet. Frågan gällde alltså inte om de själva begår regelbrott. Sammanlagt 5 480 kassörer besvarade enkäten.

Få stoppar i egen ficka

Drygt hälften (54 procent) av de tillfrågade kassörerna tror att det är mycket eller ganska vanligt med omedvetna regelbrott som är orsakade av till exempel okunskap, slarv eller brist på tid.

Ungefär en fjärdedel (23 procent) tror att det är vanligt med medvetna regelbrott i syfte att gynna den egna föreningen. Det kan till exempel vara svarta löner, svartarbete eller att föreningen anger felaktiga uppgifter för att få mer i lokalt aktivitetsstöd (LOK). En liten andel, sex procent, tror att det är mycket eller ganska vanligt med medvetna regelbrott för personlig vinnings skull.

Vanligare i lagidrotter

Både omedvetna och medvetna regelbrott tycks vara vanligare i idrottsföreningar som ägnar sig åt lagidrott samt i föreningar med hög omsättning och anställd personal. En förklaring kan vara att risken för misstag är större i föreningar med mer omfattande verksamheter och därmed högre kostnader.

Fotbollens kassörer är den grupp kassörer som tror att det fuskas mest. Bland dem tror tre av tio att regelbrott i syfte att gagna föreningen är vanliga. Bland kassörer i golfföreningar är den andelen bara hälften så stor.

Resultaten i undersökningen bör kopplas till att kassörerna har en låg formell kompetens i frågor som rör ekonomi och bokföring. De flesta föreningar uppger att de bygger sin verksamhet nästan uteslutande på ideella insatser. I fyra av tio föreningar finns det varken någon företagsledare, säljare, ekonom eller marknadsförare med i styrelsen.

Inte bara utbildning

Johan R Norberg, utredare vid CIF förklarar att information och utbildning är viktiga redskap för att minska risken för omedvetna ekonomiska regelbrott.

– Men medvetna ekonomiska regelbrott kan endast bekämpas genom en bred diskussion om de negativa konsekvenserna för både idrottsrörelsen och samhället om lagar och regler inte respekteras. Bristande etik och medvetna ekonomiska regelbrott är aldrig försvarbart – inte ens för att tjäna ideella syften, säger han.

Professor Bill Sund vid Stockholms universitet har medverkat i studien och kvalitetsgranskat rapporten. I slutet av 1990-talet ledde han ett stort projekt om fusk i restaurangbranschen som byggde på samma metod som i fallet med kassörerna. Krögare fick då bedöma hur andra krögare gör. Studien var ett genombrott i förståelsen av ekonomiska regelbrott i branschen och ledde så småningom till förändringar i regler för kassaapparater och kvittohantering.

– Resultaten säger ju inte allt. Men det är svårt att tänka sig att så många kassörer svartmålar den egna verksamheten. Det är en fingervisning om att allt inte står rätt till, säger Bill Sund om CIF:s studie.