Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: PETTER ARVIDSON, Bildbyrån

268
Delningar
Lägg i läslista
Viktig vila / Hälsa & Medicin

Hög risk för muskelskada hela fem dagar efter matchen

2 Nov 2016
Text: Håkan Bengtsson, Linköpings universitet
Ingår i temat: Fotbollsskador

Många matcher på kort tid brukar ofta anges som en orsak till att fotbollsspelare skadar sig. Femton års studier av europeisk elitfotboll visar nu att risken att drabbas av en muskelskada är hög upp till fem dagar efter en match.

Det täta spelschemat och bristen på tid för återhämtning mellan matcher är en fråga som ständigt diskuteras inom den professionella fotbollen. Nyligen riktade exempelvis Malmö FF hård kritik mot det tuffa spelschemat under hösten, efter skador på flera nyckelspelare.

Diskussionen förs i Sverige såväl som på den allra högsta nivån inom europeisk fotboll, och bland tränare såväl som bland fysioterapeuter och doktorer. Tränare lyfter ofta fram att lagets prestation försämras om man inte får tillräckligt med återhämtningstid, medan man från medicinskt håll i första hand diskuterar hur det påverkar spelarnas skaderisk.

Världens största skadebank

Vår forskargrupp, Fotboll Research Group, har på uppdrag av det europeiska fotbollsförbundet Uefa under 15 års tid samarbetat med ett stort antal av Europas bästa fotbollslag i en skaderegistreringsstudie, Uefa Elite Club Injury Study. Varje lag hur under denna period skickat data till oss där de beskriver hur mycket fotbollsspel deras spelare har deltagit i, träningar såväl som matcher. De rapporterar också in de skador som laget har drabbats av.

Även här kunde vi se att risken för muskelskador var högre ju färre matchfria dagar som separerade dessa fem matcher.

Tack vare att studien har pågått så länge och att ett så stort antal klubbar har deltagit, har vi i dag tillgång till det vi tror är världens största databas om skador inom professionell fotboll. Databasen innehåller information om över 15 000 skador registrerade under 1,8 miljoner tränings- och matchtimmar.1 Den ger oss möjligheten att analysera hur hög matchbelastning påverkar både ett lags prestation och spelarnas skaderisk.

Vi har valt att angripa både kortvarig och långvarig matchbelastning för såväl lag som för enskilda spelare för att få en tydlig bild av hur belastningen påverkar prestation och skaderisk.

Spelschemat påverkar skaderisken

Vi började med att analysera hur ett lags skaderisk påverkas av antalet matchfria dagar mellan två matcher. Det visar sig att fotbollslag drabbas av fler muskelskador i matcher då de haft tre eller färre matchfria dagar sedan sin senaste match, jämfört med om de haft fem eller fler matchfria dagar mellan matcherna. Vi kunde däremot inte se någon skillnad i skaderisk efter två jämfört med tre matchfria dagar.

För att undersöka hur klubbarnas skaderisk påverkas av längre perioder med hög matchbelastning har vi också analyserat matchsekvenser bestående av fem matcher i följd. Även här kunde vi se att risken för muskelskador var högre ju färre matchfria dagar som separerade dessa fem matcher. Vi kunde däremot inte se någon påverkan på lagens prestation. Lagen vann lika många matcher och tog lika många poäng oavsett antalet matchfria dagar.2

Återhämtning behövs efter varje match

Vi var också intresserade av hur enskilda spelares matchbelastning påverkar deras skaderisk. Precis som i analyserna på lagnivå ville vi undersöka effekten av antalet matchfria dagar. I detta skede var vi dock inte intresserade av lagens spelschema, utan istället av hur många dagar som passerat mellan två matcher för enskilda spelare.

Även i dessa analyser kunde vi visa att spelarna hade en högre risk att drabbas av muskelskador om de inte hade fått tillräckligt lång tid att återhämta sig sedan sin senaste match. Risken att drabbas av en muskelskada under en match var ungefär 30 procent högre om de fått fyra eller färre matchfria dagar sedan sin tidigare match, jämfört med om de hade haft fem eller fler matchfria dagar.

160501 Malmš FFs mŒlvakt Fredrik Andersson och Markus Rosenberg pŒ bŠnken infšr fotbollsmatchen i Allsvenskan mellan Malmš FF och HŠcken den 1 maj 2016 i Malmš. Foto: Petter Arvidson / BILDBYRN / kod PA / 91378
Malmšö FF har varit mycket kristiska mot det täta spelschemat i höst. Här vilar lagkapten Markus Rosenberg på bänken under en match i allsvenskan. Foto: Petter Arvidson, Bildbyrån

Vidare ville vi se hur spelarnas långvariga matchbelastning påverkar sambanden mellan antalet matchfria dagar och skaderisken. Därför delade vi in alla matchexponeringar i tre grupper, beroende på hur mycket matchspel som spelaren hade genomfört under den senaste månaden (4,5 timmar eller mindre, mellan 4,5 och 7,5 timmar, eller mer än 7,5 timmar). Vi kunde då se ett mönster med fler muskelskador efter fyra eller färre matchfria dagar jämfört med fem eller fler i alla tre grupper.

Det visar att otillräcklig återhämtningstid mellan två matcher innebär en ökad risk att drabbas av muskelskador – oavsett hur mycket matchbelastning spelaren varit utsatt för under den föregående månaden.

Lägre risk först efter fem dagar

Ett ytterligare intressant fynd är att vi inte såg någon skillnad i skaderisk efter två, tre eller fyra matchfria dagar mellan två matcher. Detta är intressant eftersom diskussionen inom fotbollen ofta handlar om vikten av en tredje dag mellan matcher. Det har även funnits förslag på regler som skulle garantera lag minst tre matchfria dagar mellan sina matcher.

Detta är intressant eftersom diskussionen inom fotbollen ofta handlar om vikten av en tredje dag mellan matcher.

Ett argument för det brukar vara just att det skulle minska skaderisken för professionella fotbollsspelare. Våra data visar dock att en tredje matchfri dag inte tycks påverka skaderisken i någon större utsträckning. Det är först efter fem matchfria dagar som den är lägre. På lagnivå fanns heller ingen skillnad i lagens prestation efter två jämfört med tre matchfria dagar.

Muskeltrötthet en tänkbar förklaring

Det finns ett flertal potentiella förklaringar till hur hög matchbelastning kan öka risken för skador. Att det är just muskelskador som verkar påverkas mest skulle kunna peka på att muskeltrötthet är en bidragande faktor. Flertalet tidigare studier har visat att tecken på muskulär trötthet kvarstår så länge som 72 timmar efter en fotbollsmatch eller motsvarande aktivitet. Spelaren får lägre styrka, försämrad snabbhet och sämre hoppförmåga. Forskare har även sett biomekaniska förändringar med förändrade muskelaktiveringsmönster som följd.3-5

Det är tänkbart att denna typ av förändringar är en bidragande faktor till den högre risken för muskelskador, som vi har visat i våra studier. Men andra forskare har också föreslagit många andra förklaringar.6

Bättre strategier mot hög belastning

Oavsett vilka bakomliggande faktorer som orsakar detta samband är den ökade risken för muskelskador i samband med täta matcher ett faktum som fotbollsklubbar, tränare, medicinsk personal och spelare måste förhålla sig till. Drygt 50 procent av alla matcher i europeisk elitfotboll spelas efter fyra eller färre matchfria dagar.2 I dag finns det också ett flertal olika metoder och behandlingar som är tänkta att påskynda en idrottares återhämtning, och därmed minska effekten av hög fysisk belastning, så som kallvattenbad, massage och kompressionskläder. Det vetenskapliga stödet för dessa metoder är dock begränsat.7

Ett annat sätt att möta ett tätt matchschema kan vara att ha en väl genomtänkt rotationsstrategi, där man låter spelare stå över vissa matcher för att skydda dem från för hög belastning. Men med tanke på hur vanligt det är med kort återhämtningstid mellan matcher i professionell fotboll är det inte rimligt att tro att spelarrotation är tillräckligt för att helt skydda alla spelare från att spela matcher efter färre än fem matchfria dagar.

Med anledning av detta är det viktigt att öka förståelsen för vilka mekanismer som orsakar sambandet mellan muskelskador och kort återhämtning, dels för att om möjligt kunna motverka dessa mekanismer, dels för att bättre kunna identifiera de spelare som är i störst behov av vila vilket skulle kunna göra klubbarnas rotationsstrategier mer effektiva.

 

Referenser

  1. Ekstrand, J. m.fl. Br J Sports Med. 2013. 47:732-737.
  2. Bengtsson, H. m.fl. Br J Sports Med. 2013. 47:743-747.
  3. Silva, JR. m.fl. Eur J Appl Physiol. 2013. 113:2193-2201.
  4. Mohr, M. m.fl. Eur J Appl Physiol. 2016. 116:179-193.
  5. Jones, RI. m.fl. J Sports Sci. 2015. 33:1305-1311.
  6. Nédélec, M. m.fl. Sports Med. 2012. 42:997-1015.
  7. Nédélec, M. m.fl. Sports Med. 2013. 43:9-22.

2 Nov 2016
Text: Håkan Bengtsson, Linköpings universitet

Forskare

Håkan Bengtsson

Doktorand
Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa

Tema: Hög risk för muskelskada hela fem dagar efter matchen (5 artiklar)

Hög risk för muskelskada hela fem dagar efter matchen

Viktig vila Kort återhämtningstid mellan matcher får ofta kritik. Nu visar femton års studier av europeisk elitfotboll att risken för muskelskada är hög upp till fem dagar efter en match. Går det att hitta bättre strategier för att minska belastningen?

Därför skadar sig EM-stjärnorna

Unik skadestatistik Efter en lång skadefylld säsong kämpar många EM-spelare för att bli friska. En del missar turneringen helt och hållet. En svensk forskargrupp har registrerat alla skador i Champions Leagues toppklubbar under flera år. Nu presenterar de nya siffror och förklaringar till vad skadorna beror på.

Hög motivation viktigt efter korsbandsoperation

Fotbollsskador Motivation är den viktigaste egenskapen hos de damspelare som lyckas återvända till fotbollen efter en främre korsbandsoperation. Men det gäller att ha tålamod. Risken för en ny operation ökar för unga spelare som snabbt vill spela igen.

Mästerskap ökar skaderisken

Kort återhämtning Skaderapporterna har duggat tätt inför fotbolls-EM. Fler skador är att vänta under turneringen. Det täta spelschemat och matchernas stora betydelse ökar risken.

Så hanterar du fotbollens vanligaste skada

Känsliga strängar Hamstrings är fotbollsspelarens vanligaste skada. Återfallsskador är också ett stort problem. Rehabiliteringstiden kan halveras med rätt övningar. Och Asklings H-test talar om när det är dags för spel igen.